Foto: Lernia

Så satsar Norra Mellansverige på industrins kompetensutveckling

Industrin i Dalarna, Värmland och Gävleborg har liknande utmaningar och möjligheter när det gäller att säkra industrins behov kring kompetens och arbetskraft. Samverkan kan bidra till att skapa en attraktiv industriregion och inom Norra Mellansverige pågår flera initiativ för att komma framåt. “Det är viktigt att möta upp det behov av kompetens som finns”, säger Christer Rosén som är involverad i en ny vuxenutbildning för att utbilda sågverksoperatörer.

Industriföretagen befinner sig i ett läge med ökad urbanisering, globalisering och digitalisering, vilket medför nya kompetensbehov. Det råder också en obalans mellan behoven och utbudet av arbetskraft. Dessutom blir befolkningen äldre och konkurrensen om arbetskraften hårdnar. Det pågår flera satsningar på olika nivåer inom Norra Mellansverige för att hjälpa industrin att lösa kompetensekvationen.

Christer Rosén, projektledare på Ala Sågverk

Vuxenutbildning för sågverksoperatörer

I Gävleborg har man tagit till konkreta åtgärder för att råda bot på behovet av sågverksoperatörer. Det behövs nämligen 2 500 nya sågverksoperatörer i Sverige innan 2025.

– Det beror både på att många sågverksoperatörer har gått i pension, men också för att tekniken har utvecklats så mycket på senare tid. Man måste lära sig den nya tekniken, men också ha grundläggande kunskaper när tekniken inte fungerar, berättar Christer Rosén, projektledare på Ala Sågverk som ingår i Stora Enso-koncernen.

Han är involverad i en ny vuxenutbildning i Söderhamn som har startats under ledning av Helsingslands utbildningsförbund i samverkan med Stora Enso och STT för att möta behovet av sågverksoperatörer. Utbildningen pågår under ungefär ett år och varvar teori och praktik.

– Deltagarna i utbildningen har tillbringat flera veckor på varje avdelning hos oss. De har bland annat fördjupat sina kunskaper i sågning, förädling och sortering. Utbildningen har varit väldigt uppskattad och liknande utbildningar är på gång i olika delar av landet. Det är viktigt att möta upp det behov av kompetens som finns, säger Christer Rosén.

Breda insatser

Ett exempel på en bred satsning inom kompetensutveckling är Kompetenskraft Industri NMS. Det treåriga projektet startade 2023 och drivs av IUC-bolagen i Värmland, Dalarna och Gävleborg, med finansiering från Europeiska socialfonden. Projektet möjliggör bland annat för små och medelstora industriföretag i regionen att få hjälp med att kartlägga kompetensbehov, hitta lämpliga utbildningar och kurser, samt få ekonomiskt stöd för att genomföra dem. Projektet täcker olika kompetensområden som är relevanta för industrin, såsom digitalisering, automation, robotik, lean, hållbarhet, arbetsmiljö, ledarskap, marknadsföring och affärsutveckling.

Emma Lindgren, HR Business Parter på Billerud

Attraktiva arbetsplatser för fler

I Värmland pågår projektet Attraktionskraft Värmland, vars syfte är att stärka industrins kompetensförsörjning genom att ge verktyg och kunskap för att skapa inkluderande arbetsplatser. Projektet drivs av Region Värmland i samverkan med kommuner, branschorganisationer och näringsliv. Billerud är ett av företagen som är engagerade i projektet. Det är ett världsledande företag inom pappers- och förpackningsmaterial, som har ett starkt engagemang för hållbarhet.

– Inom hela branschen har frågor kring jämställdhet och inkludering blivit en hygienfaktor. Jag ser projektet Attraktionskraft Värmland som en jättemöjlighet att dels få ökad kunskap själv, men också sprida den bland mina HR-kollegor, chefer och medarbetare på vårt företag. Det känns väldigt värdefullt, ett långsiktigt tänk i hur vi kan bli bättre på de här frågorna, säger Emma Lindgren, HR Business Parter på Billerud, i en film.

Modell som gynnar företag och akademi

Ett annat exempel på pågående satsningar kommer från Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävleborg. Där pågår KTP – Knowledge Transfer Partnerships, en samverkansmodell i projektform för företag och akademi. Modellen innebär att en nyutexaminerad akademiker genomför ett strategiskt kvalificerat utvecklingsprojekt inom exempelvis produkt-, marknads- och processutveckling eller energieffektivisering. Under projektet får deltagaren marknadsmässig lön, där företaget betalar hälften och resterande del finansieras av projektmedel från Europeiska utvecklingsfonden. Och modellen ger resultat, hela 80 procent av KTP-projektledarna erbjuds fortsatt fast anställning på det företag där de genomför sitt projekt.

Maria Swartling, verksamhetsledare på Sustainable Steel Region

Maria Swartling är verksamhetsledare på Sustainable Steel Region och har tidigare erfarenhet av att handleda projektledare inom KTP.

– En fördel med det här projektet är att projektledaren både har en akademisk coach och en affärscoach som kan introducera och leda arbetet. Det ger ny kunskap både till projektledaren och företaget. Akademins närvaro i små företag kan ge en rejäl kunskapshöjning och genom det här projektet kan företagen dessutom rekrytera personal inom ett område som de själva inte är experter inom, säger Maria Swartling.

En annan fördel som hon ser med KTP-projektet är att den som är nyutexaminerad får chansen att bygga upp ett egen nätverk med nya kontakter inom arbetslivet.

– Det kan ta många år annars att bygga upp ett nätverk. Att få värdefulla kontakter direkt kan underlätta mycket för att få in en fot i arbetslivet, säger Maria Swartling.

Gemensamma satsningar i tre regioner

Dalarna, Värmland och Gävleborg samarbetar på flera olika sätt för att främja en hållbar, varaktig och livskraftig utveckling. En del av samarbetet kallas Focus Industry och har fokus på industrins omställning. Utifrån industrins utmaningar och behov av omvandling har sex prioriterade insatsområden valts ut. Kompetensgfrågan hänger ihop med prioriterat insatsområde 2. Förbättra matchning av företagens kompetensbehov och arbetskraftsutbud. Läs mer på webbplatsen www.focusindustry.nu.