Från avfall till resurs: kommuner leder vägen mot cirkulär ekonomi
Svenska kommuner och företag behöver bli bättre på cirkulär ekonomi för att klara klimat- och miljökraven. Mot den bakgrunden har kommunala näringlivsutvecklare i Värmland, Dalarna och Dalsland deltagit i ett program som gett nya verktyg i hållbarhetsarbetet.
– Kommuner har en viktig roll i att bygga cirkulära samhällen. Genom vårt program har sju kommuner nu fått ökad kapacitet att guida företag i rätt riktning.
Det säger Magnus Persson, projektledare på Paper Province. Han samordnar en satsning som syftar till att identifiera och realisera nya värden från sidoströmmar såsom spillvärme och restmaterial. Tillsammans med representanter från Chalmers Industriteknik och Linköpings universitet har han under ett drygt halvår lotsat sju kommuner genom en process med fokus på resurseffektivitet och industriella symbioser.
Magnus Persson tillsammans med Josefin Larsson, produktchef på Reselo och Jeanette Lindh Svanqvist, näringslivsutvecklare i Bengtsfors kommun. Här på studiebesök hos Ahlstrom Billingsfors bruk för att utforska deras sidoströmmar.
Tydligare roller och bättre dialog
Karin Eriksson, näringlivsutvecklare i Mora kommun.
– Vi har fått kartlägga vilka aktörer och underutnyttjade resurser som finns tillgängliga i vår kommun samt undersökt hur dessa kan få ett nytt värde. I vårt fall hittade vi potential i aska, värme och sand som blir över i olika produktionsprocesser, säger Karin Eriksson, näringlivsutvecklare i Mora kommun.
Moras medverkan har gjort kommunens roll i näringslivets omställningsarbete tydligare, samtidigt som samarbetet med viktiga lokala aktörer har stärkts. Bland annat insåg man värdet i att samverka med industrinära aktörer såsom IUC Dalarna kring de här frågorna.
– De har relationer och etablerade kontaktvägar till företagen och kan hjälpa oss att nå fram med de stöd som vi kan erbjuda från kommunens håll. Nästa steg för oss blir att anordna ett seminarium för att hitta aktörer som kan använda aska som resurs och bygga lönsamhet kring det, berättar Karin.
Från ord till handling
De andra kommunerna som deltar i programmet är Kristinehamn, Karlstad, Torsby, Sunne, Bengtsfors och Vansbro. För Karlstads kommun har initiativet inneburit att cirkularitet och industriella symbioser fått en distinktare roll på agendan i dialogen med företagen.
– Det ingår i kommunernas uppdrag att jobba med cirkularitet, så det här är jätteviktigt. Det som vi framför allt tar med oss är att vi blivit bättre på att kunna diskutera och facilitera symbioser, säger Marianne Andersson, näringslivsstrateg på Karlstads kommun.
Marianne Andersson, näringslivsutvecklare på Karlstads kommun
Hon beskriver vidare hur femstegsmodellen gett en skjuts mot att börja jobba med faktiska symbioscase. Kommunen har etablerat en symbiosgrupp, där företag med lovande symbioser jobbar tillsammans med kommunen för att förverkliga dem.
– Vårt kommunala energibolag medverkar i gruppen och har flera intressanta spår att jobba vidare med. Ett av dem är en solcellspark som ska byggas på en industrideponi, berättar Marianne.
Andra potentiella satsningar som symbiosgruppen diskuterar handlar om att tillvarata spill från metallindustrier samt slam från reningsverk. Det är sådant som redan idag återvinns, dock inte lokalt och det är något som kommunen vill förbättra. Målet är att allt ska ses som en resurs värd att tillvarata i så nära anslutning till källan som möjligt.
Medvetna företag som vill ställa om
Marianne märker att företag generellt är väl medvetna om den stora potentialen i att jobba mer cirkulärt och i symbios med andra industrier, men att de behöver stöttning för att hitta rätt vägar vidare. Hon poängterar att näringslivsstödjande aktörer som IUC-organisationerna och Paper Province har en viktig roll i det arbetet.
– På kommunerna vi är generalister och inte experter i branschfrågor. Därför är det så viktigt att samverka med de organisationer som har uppdrag att bedriva omställningsarbete regionalt. Genom det här projektet har rollerna blivit än tydligare och samarbetet starkare, avslutar Marianne.
Mer information och kontakt
Industriell symbios betyder att sidoströmmar från en industri får nytt liv som resurs hos någon annan. Det kan handla om exempelvis materialströmmar, värme och energi, men det kan även handla om att dela tjänster eller kompetens.
Förstudien och projektet ”Genomförandestudie av kommuner som regionala utvecklingsmotorer genom industriell symbios” bygger på en femstegsprocess som utvecklats av Chalmers Industriteknik. I projektet har modellen testats för att se hur väl den fungerar för kommuners arbete med att stödja utvecklingen av industriella symbioser. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas via det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Läs mer om projektet här: https://paperprovince.com/projekt/industriell-och-urban-symbios/
Vill du veta mer om femstegsprocessen? Kontakta Linnea Lindkvist på Chalmers Industriteknik. Telefon: 072 856 3196. E-post: linnea.lindkvist@chalmersindustriteknik.se
