Lars Idermark, VD och koncernchef på Södra, berättade hur skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. Paper Province deltog som åhörare på dagen genom Interregprojektet The Bioeconomy Region.

Skogen växer så det knakar, eller?

Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. Det konstaterade flera talare när Skogsindustrierna arrangerade Forskningsagendans dag i Stockholm för tredje året i rad. Men skogen ska räcka till mycket och omställningen till bioekonomin är inte spikrak.

– Det vi gör idag kommer vi inte att kunna göra imorgon – allt måste förändras inom jordklotets möjligheter – det är bara så det är, sa Vinnovas nya generaldirektör Darja Isakssons när hon siade om framtidens utmaningar och möjligheter på Forskningsagendans dag den 10 januari.

Dagen handlade om aktuell skoglig forskning och arrangerades av Skogsindustrierna. Talarna fokuserade mer på branschens utmaningar jämfört med tidigare år. Som att vi måste bli bättre på att attrahera kompetensen och öka konsumenternas efterfrågan på biobaserade produkter. Men också hur skogens tillväxt ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen i en tid där ”alla” vill använda skogliga resurser för att minska koldioxidavtrycket.

– Det sägs ofta att allt vi gör av olja idag kan vi göra av skogen imorgon. Och visst är det så, men vi kan inte göra allt på en gång, sa Ove Nilsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i sitt föredrag.

– Många säger också att skogen växer så det knakar. Men just nu avverkar vi faktiskt lite mer än den årliga tillväxten.

Framtidens superträd

Ove Nilsson och hans forskarkollegor på SLU ser ändå positivt på skogens konkurrenskraft och tillväxtpotential. Tillsammans med andra aktörer utvecklar de skogsskötselprogram och system som kan leda till mer än dubbel så hög tillväxt som idag. Exempelvis genom nya gödslingsmetoder och genomisk selektion.

Genomisk selektion innebär att gener från de bästa granarna och tallarna används för att avla fram elitfrön. Superplantorna kan åstadkomma 30–40% ökad tillväxt och har förbättrade egenskaper jämfört med sina traditionella släktingar.

– Förädlingen i kombination med effektivare gödselmedel kommer att revolutionera barrträdsförädlingen, menar Ove Nilsson.

Hans kollega, Torgny Näsholm, professor på SLU, har i sin forskning upptäckt att aminosyror spelar en stor roll för hur träd tar till sig näring i form av kväve. Att aminosyrorna spelar en så stor roll i upptagningen är en kullkastande insikt som belönats med Marcus Wallenbergpriset – världens största vetenskapliga skogsforskningspris. Lärdomen används nu för att utveckla ett gödselmedel som är effektivare, långtidsverkande och vars effekt dessutom förstärks över tid. Det bådar gott för skogen som råvara i uppväxlingen av den skogliga bioekonomin.

Fördjupa dig i Forskningsagendan

Är du intresserad av att veta mer om det här ämnet? Då kan vi rekommendera Skogsindustriernas rapport “Skogsnäringens forskningsagendan 4.0” som låg till grund för konferensen. Du hittar den för nedladdning på Skogsindusriernas hemsida.

Läs också: Storsatsning på skogsforskning vid SLU

Klimatforum i april

Ett kommande event att hålla utkik efter är Forum för Bioekonomi som Skogsindustrierna arrangerar den 10 april, som en del av Skogsnäringsveckan 2019. Hundratals intressenter samlas på Münchenbryggeriet i Stockholm för att nätverka och samtala om bioekonomins möjligheter och utmaningar. Vill du vara säker på att få en inbjudan när den släpps kan du fylla i din mejladress här >