Omfattande svensk forskning vill förbättra pelletsmarknaden

Nu pågår ett omfattande forskningsprojekt kring pellets olika egenskaper med syfte att skapa en jämnare råvaruhantering och därmed öka kvalitén. Resultatet kan bidra till en förändrad marknad för pelletsproducenter. De första testerna i fabrikskala avslutades nyligen hos Solör Bioenergi i Älvdalen.

Pellets är en billig och miljövänlig energikälla som består av torkade och pressade sågspån från gran och tall. Det genererar dessutom tre gånger mer energi per volymenhet än vanlig ved. I tider av energibrist är biobränslet än mer aktuellt, även hos privatpersoner.

Varje år producerar Sverige omkring 1,7 miljoner ton pellets. En del pelletstillverkare har i dag problem med varmgång (självuppvärmning) vid lagring av pellets. Denna varmgång i kombination med att det bildas brandfarliga och giftiga gaser vid lagringen medför risk för brand. Detta har skapat dyrare lagringshanteringar och substansförluster vid lagring av både sågspån och pellets.

Michael Finell och Stefan Frodesson i pelletsfabriken.

– Gaser som kolmonoxid, metan och koldioxid bildas i varierande utsträckning vid lagring av pellets och vi har inte full koll på vad det beror på, säger Michael Finell, docent på institutionen för skogens biomaterial och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Vill hitta bästa receptet

Det här är ett av de problem som forskare vid bland annat SLU och Karlstads universitet tittar på. I ett gemensamt forskningsprojekt med start 2021, där flera aktörer ingår, undersöks orsakerna till bland annat varmgången.

Nyligen avslutades två veckors tester i fabrikskala hos pelletsproducenten Solör Bioenergi i Älvdalen. Här har man mätt och jämfört bland annat fukthalt, temperaturer, spånegenskaper och torkningsprocesser på 24 lika stora pelletshögar. Förhoppningen är att man genom att hitta det perfekta receptet på pellets kan styra produktionen mot en jämnare kvalitet.

Genom forskningen hoppas de bland annat få svar på hur spån från kärn- och splintved påverkar pelletskvalitén. Kärnved bildas i den inre delen av trädet och splintved i den yttre delen.

– Vår hypotes är att spån från grovtimmer har en större andel kärnved och spån från klentimmer har en större andel splintved, säger Michael Finell.

Olika typer av spån har olika egenskaper

I dag görs pellets efter ett recept som är baserat på erfarenhet med en blandning av lagrat spån och färskt spån. Men genom en separering av det färska spånet tror forskarna att det kan gå att minska risken för varmgång och giftig gasbildning. För att göra detta tas spån från två olika sågverk, ett som bara sågar grovtimmer och ett som sågar klentimmer.

– När vi har gjort laborativa studier har vi sett att det skiljer sig väldigt mycket mellan olika delar av trädet. Det normala är att man skiljer på gran och tall, men inte olika delar av tall. Så ju mer kunskap vi kan få om hur olika delar av trädet beter sig desto högre förutsättningar har vi för att kunna uttala oss om hur detta påverkar pelletskvaliteten och lagringsegenskaperna, säger Michael Finell.

Michael Finell, docent på institutionen för skogens biomaterial och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Idag ses sågspån i mångt och mycket som en restprodukt men det hoppas projektdeltagarna förändra. Genom kunskap om spånets olika kvaliteter är förhoppningen att kunna skapa en ny marknad för prissättning och en ny process för att kunna separera spån.

Viktigt att komma ut i industriell miljö

Tidigare har tester bara gjorts i labbmiljö, så att komma ut i verklig miljö är av stor vikt, menar Stefan Frodeson, universitetslektor inom miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.

– Detta är en fullskalig utbildning för oss och för industrin. Framför allt är det nyttigt att kunna bolla idéer och tankar. Bara det här att kunna sitta i operatörsrummet och diskutera pelletsfrågor, det är ju väldigt spännande.

– Allt är så enkelt i labbmiljö. Där kan vi göra en pellets i taget i labbskala men därifrån är det jättesvårt att dra några slutsatser om vad som gäller i full industriell skala, säger Michael Finell.

Parallellt med testerna i fabriksskala görs gasmätningar under kontrollerade former på SLU i Umeå.

– Detta gör att vi kommer kunna uttala oss om väldigt många olika parametrar när vi är färdiga med projektet. Parallellt med detta gör vi också studier i hur man skulle kunna mäta online för att kunna uttala sig om vilket spån det är som just nu ligger på bandet och hur det kommer påverka lagringen, säger Stefan Frodeson.

I vår görs liknande tester på Härjeåns Energi AB i Sveg med sågspån från samma leverantörer som i testerna vid Solör Bioenergi, fast denna gång kommer ytterligare en torkteknik utvärderas. Men redan vid årsskiftet kan Solör Bioenergi få en hint om hur det perfekta receptet på pellets ser ut för att öka kvalitén och få en jämnare produktion.

FAKTA:

Forskningen bedrivs inom ramen för projektet InnoPels

Projektperiod: 2021-11-01 – 2023-12-31
Finansiärer: VINNOVA, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB, Bergkvist Siljan Skog AB
Projektdeltagare: SLU, Karlstads universitet, Paper Province, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB, Bergkvist Siljan Skog AB
Projektbudget: 7 300 000 kr

De första testerna skedde hos Solör Bioenergi Pellets AB i Älvdalen.

Image

Helena Wannstedt

Communication Officer

+46 (0)73-586 64 99

helena.wannstedt@paperprovince.com