De spanar efter en stor miljöbov på sjukhuset – plastpåsar

Landstinget  i Värmland  har pekat ut plastpåsar som en av tio engångsprodukter som ger stora klimatavtryck. Det är bakgrunden till att tjugo personer ger sig ut i verksamheten på sjukhuset för att undersöka hur processerna kring plastpåsar ser ut. ”Vi tittar på problem och utmaningar i en användares verklighet för att ta reda på om det kan skapa bättre lösningar”, säger Camilla  Evensson, projektledare på RISE.

RISE, Paper Province och Landstinget i Värmland har tillsammans tagit initiativ till den så kallade Behovsresan. En resa som ska undersöka hur sopor och avfall hanteras på Centralsjukhuset i Karlstad.   

– Vi undersöker om det finns ett värde i att gå ut tillsammans; miljösamordnare, utvecklingsledare och andra medarbetare i Landstinget i Värmland tillsammans med forskare, företagsledare och designers, säger Camilla Evensson, projektledare på RISE.  

Ser med andra ögon

Deltagarna delas in i grupper och beger sig ut till fyra olika avdelningar för att med egna ögon se hur sopor och avfall hanteras. De rör sig ute i verkligheten, klädda i personalkläder för att smälta in.   

Hur ser behoven av plastpåsar ut? Hur slänger man sitt avfall? En grupp beger sig till hjärtavdelningen för att ta reda på det. 

– Vi kommer in och ser verksamheten med andra ögon. Ofta blir man ju hemmablind. Vi kanske kan se något som kan förändras väldigt enkelt och komma med idéer och nya perspektiv, säger Peter Dahlin, exportchef på Trioplast Bengt Lundin AB.  

Förbättringspotential

Gruppen rör sig i korridoren, stannar upp och pratar med personalen, ställer frågor och antecknar. De får reda på allt om städningsrutiner, hur och var olika sopor slängs och noterar att plastpåsarna töms oavsett hur mycket avfall de innehåller.  

– Vi ser att personalen inte har förutsättningar att agera miljömedvetet när det gäller vissa sopor och avfall. Det finns till exempel inte möjlighet att sortera plast och papper inne i patientrummen. Här kan vi lyfta perspektivet och tar ett helhetsgrepp när vi tittar på behov och förbättringspotential inte bara i ett enskilt rum, utan i hela avfallshanteringsprocessen, säger Camilla Evensson. 

– Vi ser en överkonsumtion av plastsäckar som många andra branscher inte skulle tillåta. Det handlar om dubbla säckar, för lite sopor i varje och man kanske inte använder rätt typ av säck, säger Peter Dahlin. 

De går in och kikar i ett personalrum. Det finns tre sopsäckar, två i rummet och en precis utanför. De noterar att det sitter dubbla plastsäckar i dem.  

– Säckarna är för tunna, därför har de tagit dubbla för säkerhets skull, säger Peter Dahlin och berättar att tjockleken på plast mäts i enheten my.  

– Istället för två säckar som är 40 my skulle man kunna ha en som är 60, då sparar man 25 procent på materialet. 

Nya upptäckter

När gruppen summerar dagen är de överens om att man får en helt annan insikt när man går ut i verkligheten. Och det gäller inte bara de externa besökarna, utan även medarbetarna i Landstinget i Värmland, som också gjort nya upptäckter. 

– Det är nyttigt för mig som miljösamordnare att komma ut i verksamheten och se hur avfallssystemet och avfallsflödet ser ut och hur det används. Det är också ett stort värde att träffa andra aktörer och få inspel och hjälpas åt för att förbättra situationen, säger Mathias Österdahl, miljösamordnare, Landstinget i Värmland. 

– Idag  har vi kartlagt hur processen ser ut kring användningen av sopor och avfall och börjat ringa in behovet bakom användningen. Först när vi gjort det kan vi börja samskapa kring en förhoppningsvis mer optimal och behovsbaserad lösning, säger Camilla Evensson.

Framtida tjänstetestbädd

Behovsresan är en del i den Vinnovafinansierade förstudien ”Tjänstetestbädd för miljötekniska innovationer”, som drivs av RISE, Paper Province och Landstinget i Värmland. Målet är att skapa en testmiljö för miljötekniska innovationer i en verklig användarmiljö. Dagens studie är ett exempel på en process som skulle kunna vara en del i erbjudandet i en framtida testbädd.  

– Det är viktigt att komma ut i en användarsituation. Man kan sitta och tänka och tycka hur mycket som helst men det är först när man kommer ut i verkligheten som man förstår kontexten, säger Per Myhrén, projektledare på Paper Province.  

Han fortsätter: 
–  Vi vill använda det här arbetssättet i tjänstetestbädden, och Behovsresan är ett exempel på hur det kan gå till. På det här sättet kan vi utveckla ett funktionellt erbjudande som kan hjälpa våra medlemsföretag att förstå hur de kan ta fram biobaserade material utifrån ett användarperspektiv, för att skapa mer träffsäkra erbjudanden och bättre affärer.. 

– Förhoppningen är att skapa en uppslutning bland företag, offentliga organisationer och akademi som ser värdet av det här arbetssättet. Då kan vi skala upp förstudien till ett större projekt för att etablera en tjänstetestbädd, avslutar Camilla Evensson, RISE.