Tänkvärd dokumentär om plastens baksida
Sedan 1950 har plastkonsumtionen ökat lavinartat. Då tillverkades två miljoner ton per år, 2015 var motsvarande siffra 380 miljoner. Och konsumtionen fortsätter. Hittills uppskattas 8,3 miljarder ton plast ha tillverkats. I den tänkvärda dokumentären Plast överallt, på SVT Play, får vi in inblick i plastens negativa påverkan på vår värld.
Likt det flesta mynt har även detta två sidor. Plasten som material kommer med stora möjligheter och ekonomiska och energieffektiva fördelar. Listan över vad vi kan göra med plast är lång. Priset är dock högt! Detta till följd av dess långa nedbrytningstid på flera hundra år. Det gör bland annat att vissa städer har blivit till soptippar. Kina tog till exempel emot 90 procent av Europas återvunna plast fram till 2018. Plasten samlas i stora berg i byar och städer runt om i landet där folket för hand arbetar för att återvinna den med hjälp av kloakvatten.
Stora mängder hamnar även i våra hav och vattendrag, där mycket döljs under ytan. Men “out of sight out of mind” håller inte längre. Bara för att vi inte ser plastsoporna betyder inte att vi har löst problemet.
I dokumentären Plast överallt, som visas på SVT Play, får vi veta att två procent av all plast som tillverkas återvinns. Problemet visas upp på ett omskakande vis som tydligt visar på att vi måste finna lösningar. Lösningar som kan ersätta plast, främst engångsplasten, men också lösningar för ökad återvinning och minskad konsumtion.
Några alternativa lösningar
Redan idag finns det flera alternativa lösningar. Man kan bland annat göra plast av träd i form av lignin, hampa eller lin. Eller av mjölkprotein, som kan ge biologiskt nedbrytbar plast till isolering, möbler, förpackningar och andra produkter.
Man kan dessutom till exempel tillverka ätbara och hundra procent komposterbara sugrör av havstång. De bryts ner i både hav och kompost med en komposteringstid på ca 60 dagar. Inte en så dum idé med tanke på att vi dagligen konsumerar så många sugrör att vi skulle kunna linda dem 2,5 varv runt jorden.
Kycklingfjädrar, liksom hår och ull, innehåller keratin – ett starkt och uthålligt protein som påminner om plast. Genom att använda keratin från kycklingfjädrar kan man ta tillvara på en restprodukt från livsmedelsindustrin.
Det är även möjligt att tillverka engångsartiklar som till exempel bestick av potatis.
Alternativen och möjligheterna är många. Förhoppningsvis kommer vi se fler och fler av dem på marknaden framöver.
