Svensk forskning vill förändra pelletsmarknaden

Genom att lära sig mer om och utnyttja sågspånets olika egenskaper vill svenska forskare öka säkerheten kring pelletshanteringen och samtidigt öka lönsamheten för producenter.  – Vi vill ta fram en svensk, resurseffektiv råvaruhanteringsmodell som förändrar nyttjandet av sågspån, säger Stefan Frodeson, universitetslektor inom miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.

Varje år producerar Sverige omkring 1,7 miljoner ton pellets av sågspån från gran och tall. I tillverkningsprocessen torkas och mals sågspånet innan det pressas till pellets. En del pelletstillverkare har idag problem med varmgång vid lagring av pellets. Denna varmgång i kombination med att det bildas brandfarliga och giftiga gaser vid lagringen medför risk för brand. Idag har industrin lärt sig hantera problemet med varmgång i pelletslagren men detta har skapat dyrare lagringshanteringar och substansförluster vid lagring av både sågspån och pellets.

– Gaser som kolmonoxid, metan och koldioxid bildas i varierande utsträckning vid lagring av pellets och vi har inte full koll på vad det beror på, säger Michael Finell, docent på institutionen för skogens biomaterial och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Det här är ett av de problem som forskare vid bland annat SLU och Karlstads universitet nu vill råda bot på. I ett gemensamt forskningsprojekt där flera aktörer ingår vill man titta på orsakerna till bland annat varmgången.

Olika typer av spån har olika egenskaper

Ett viktigt spår man arbetar utifrån är skillnaden mellan spån från olika delar av trädet, så kallad kärn- och splintved, och hur dess egenskaper påverkas under tillverkningsprocessen. 

– Splintved är de yttre delarna bestående av levande celler som transporterar fukt medan de inre delarna är kärnved som är torrare. Vi ställer oss frågan om problemen kan bero på andelen splint- kontra kärnved som kommer in i processen? säger Michael Finell, SLU.

Forskningsprojektet tittar på om en separering av de olika typerna av sågspån kan ge positiva resultat även på andra delar än säkerhetsperspektivet. 

– Syftet i det längre perspektivet är att öka värdet på produkten sågspån. Vi kan komma att tillverka pellets med jämnare kvalitet och olika egenskaper som därmed även prissätts på olika sätt i framtiden, säger Stefan Frodeson, Karlstads universitet.

Projektet tittar även på hur olika torkprocesser i kombination med olika sågspånsspåntyper påverkar pelletskvalitet och lagringsegenskaper. 

Vill se ökad lönsamhet

Idag ses sågspån i mångt och mycket som en restprodukt men det hoppas projektdeltagarna förändra. Genom kunskap om spånets olika kvaliteter är förhoppningen att kunna skapa en ny marknad för prissättning och en ny process för att kunna separera spån.

– Att i stor skala kunna separera olika typer av sågspån och förändra prissättningen utifrån dess olika egenskaper hoppas vi kommer leda till att lönsamheten för pelletsproducenterna i förlängningen ökar, säger Stefan Frodeson, Karlstads universitet.FAKTA:Forskningen bedrivs inom ramen för projektet InnoPels.Projektperiod: 2021-11-01 – 2023-12-31
Finansiärer: VINNOVA, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB, Bergkvist Siljan Skog AB 
Projektdeltagare: SLU, Karlstads universitet, Paper Province, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB, Bergkvist Siljan Skog AB
Projektbudget: 7 300 000 kr