Studenter bidrar till att minimera industriernas rester

Nu kan studenter på Karlstads universitet fördjupa sig i cirkulär och hållbar industri i praktiken. Det görs i en ny kurs som kommit till genom samarbete mellan universitetet, Paper Province och aktörer i Torsby kommun. – Det är absolut ett av de roligaste projekten hittills under min universitetstid, säger en av kursdeltagarna.

Det senaste året har studenter som läser miljö och energi fått tillämpa cirkulära affärsmodeller med riktiga industridata, tack vare en ny fördjupningskurs på Karlstads universitet. Kursen handlar om industriell symbios vilket innebär att en industris rester används som resurs av en annan.

I Torsby kommun finns god potential för industriella symbioser. Där finns sylttillverkaren Swed-jam vars produktion generar både överskottsvärme och ett restvatten med spår av frukt, bär och socker. Studenterna undersöker hur dessa restflöden kan göra nytta för olika aktörer i närområdet.

– Det var väldigt givande eftersom det var ett verkligt fall vi fick studera. Det är alltid mer intressant när resultaten går att tillämpa i verkligheten, säger Nellie Stoetzer som gått kursen som en del av civilingenjörsprogrammet.

Bild från 2020 när en grupp studenter från Karlstads universitet var på besök i Torsby för att träffa kommunen och göra studiebesök hos Swed-jam. Foto: Torsby kommun.

Smakprov från verkligheten

Till sin hjälp har studenterna en kartläggning som är gjord av Paper Province som listar potentiella industriella symbioser med koppling till Swed-jams restflöden. I närheten finns Tepro som gör plastförpackningar, samt Biobag som tillverkar nedbrytbara plastpåsar. Även Torsbys fjärrvärmeverk Värmevärden och det kommunala reningsverket finns med i kartläggningen.

Samtliga bolag har bidragit med verkliga produktionsdata och Torsby kommuns näringslivsenhet är också med som en viktig aktör i samarbetet med universitetet.

– Det är framför allt kul att få möta pigga, unga studenter som ser saker på nya sätt. Det är väldigt inspirerande, säger Eva Larsson, näringslivschef på Torsby kommun.

Birgitta Björk, vd på Swed-jam, instämmer:

– Vi har fått se många kreativa lösningar. Kartläggningen och studenternas arbete har också gett oss ett öppnare synsätt och gjort oss mottagligare för nya idéer.

Ögonöppnare

Redan idag tar Swed-jam reda på sina restflöden. Det grumliga restvattnet skickas till en anläggning i grannkommunen Sunne för att rötas och bli till biogas. Men genom projektet har det blivit tydligt att det går att göra mer. Den idé som ligger närmast att kunna bli verklighet är att börja tillverka och använda biogasen lokalt i Torsby. Det skulle göra produktionen och hanteringen effektivare.

– På sikt går det säkert att göra mer av våra rester, exempelvis bioplast, men att börja tillverka biogas i närheten av vår fabrik och få till ett lokalt kretslopp här i Torsby är ett logiskt första steg, säger Birgitta Björk.

Framtidsjobb med hållbarhetsfokus

Selma Zetterlund (till vänster) och Nellie Nellie Stoetzer är studenter på Karlstads universitet och har läst fördjupningskursen om industriell symbios. Foton: Privata

– På kursen insåg jag hur industriell symbios fungerar i verkligheten och att restflöden kan tillvaratas för att skapa nya, förnybara produkter. Jag skulle absolut kunna tänka mig att arbeta med reningsteknik och utveckling av restflöden, säger Nellie Stoetzer.

Kurskamraten Selma Zetterlund har också fått upp ögonen för industriella symbioser.

– Vi fick verkligen en inblick i att det går att skapa produkter av något som annars kanske renas bort. Det är absolut ett av de roligaste projekten hittills under min universitetstid, säger Selma Zetterlund.

Kursen har hittills gått i två omgångar men fler tillfällen håller på att planeras, även då med siktet inställt på Torsbys reströmmar. Under våren gör också studenter exjobb om syltfabrikens spillvärme och undersöker hur den kan användas av andra industrier.

Del i att utforska symbioser runt Östersjön

Kartläggningen som ligger till grund för studenternas arbete har kommit till genom EU-projektet Baltic Industial Symbiosis. Paper Province deltar i projektet tillsammans med aktörer från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen. Däribland Karlstads universitet. Projektet utforskar industriers restflöden och möjliga samarbete i Värmland.

– Samverkan är ett nyckelord som vi tycker är jätteviktigt. Vi är en liten kommun med begränsade resurser och om näringslivet här ska överleva och framtidssäkra så måste vi samverka mellan företag, kommuner, universitetet och aktörer såsom Paper Province och IUC Stål och verkstad. Det finns mycket kunskap där ute som man kan få hjälp med om man har ett öppet perspektiv, säger Eva Larsson.

 

 

Image

Annica Åman

Kommunikationsansvarig

46 (0)70-250 94 43

a.aman@paperprovince.com