Statistiken som visar att Värmland är i täten inom bioekonomin
Den gröna omställningen fortsätter att vara en motor för Värmlands ekonomi. Statistik från SCB visar att länet åter igen har tagit ledarplatsen för den högsta andelen av förädlingsvärdet för bioekonomi bland Sveriges län, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar.

Värmland har en stark bioekonomi. Det framgår i statistik från SCB, som sammanställs årsvis. De senaste siffrorna visar att Värmlands bioekonomi växer stadigt. Statistiken slår också fast att Värmland ligger i topp bland Sveriges län, med 18,2 procents andel av det totala förädlingsvärdet. Det är en ökning med drygt fem procent sedan 2019 då man började sammanställa statistiken.
En av Värmlands utpekade styrkor
Skoglig bioekonomi är en av Värmlands utpekade styrkor och något som Region Värmland fokuserar på för att utveckla näringslivet och attrahera innovationer, etableringar och arbetskraft.
I länet har också näringslivsklustret Paper Province sina rötter. Klustret har ett uppdrag från Region Värmland att samordna det regionala arbetet med att utveckla en cirkulär skoglig bioekonomi ihop med företag och andra aktörer.
– Statistiken kan ses som ett kvitto på att tillgången till förnybara råvaror, en stark industri och förmågan att samverka är viktigt både för den regionala ekonomin och samhällsutvecklingen i stort, säger Matilda Iverlund, vd på Paper Province.
Näringslivets tydliga koppling till skogen spelar en avgörande roll för resultaten, menar Dag Hallén, som är strateg inom bioekonomi, klimat och energi på Region Värmland.
– Under många år har vi satsat för att växla upp det bioekonomiska området, för att skapa tillväxt, fler jobbtillfällen och minskat koldioxidavtryck. Det ger resultat. Utvecklingen för bioekonomin är nu starkare än BRP, det vill säga bruttoregionalprodukten, för Värmland, säger Dag Hallén.
Från råvara till förädlat värde – hela kedjan i Värmland
Samtidigt som skogens värde och bioekonomin har växt har koldioxidutsläppen minskat. En förklaring är att den värmländska bioekonomin blir alltmer cirkulär och lokal, tror Matilda Iverlund.
– Företagen blir allt bättre på att tillvarata skogens värden, från råvara till slutprodukt, och utvecklingen drivs av innovation, digitalisering och mer hållbara affärsmodeller, säger hon.
– Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand och det är glädjande att siffrorna pekar åt rätt håll. Nu gäller det att växla upp så att Värmland och näringslivet fortsätter att leda den gröna omställningen, både i Sverige och internationellt, säger Erik Evestam, ordförande i Region Värmlands regionala utvecklingsnämnd.

Fakta om bioekonomi
- Med bioekonomi menas en ekonomi där vi använder förnybara råvaror från skogen, jorden och havet i stället för fossila.
- Statistiken bygger på underlag från 2022 och har tagits fram av Sveriges Statistikmyndighet, SCB, i samarbete med Biofuel Region och nätverket Bioekonomi – regioner i samverkan.
- Bioekonomin i Sverige står för 7 procent av BNP, enligt statistiken från 2022.
- Tidigare har bioekonomin utvecklats i något långsammare takt än Sveriges BNP, men under 2022 kom bioekonomin i kapp och ligger nu på samma nivå.
- Bioekonomins betydelse för ett läns ekonomi kan definieras som näringens andel av det totala förädlingsvärdet, 2022 hamnar Värmland i topp med 18,2 procent.
- Förädlingsvärde är det ekonomiska värde som skapas i sektorn efter att kostnader för insatsvaror och avskrivningar dragits bort.
- 2022 hade bioekonomins klimatutsläpp av CO2-ekvivaltenter minskat med 16 procent sedan 2008.
