Elin Thornblad, vd på Potato Plastic
Potatisrester blir nedbrytbar plast
Startup-företaget Potato Plastic vill förändra plastindustrin med ett material baserat på potatisrester. – Plast är ett supermaterial men vi måste bli bättre på att använda plasten där den verkligen behövs, säger bolagets vd Elin Thornblad.
Biobaserad plast blir allt populärare i den gröna omställningen. Den kan exempelvis göras av majsstärkelse, sockerrör och rester från skogsindustrin. Så varför inte potatis? Studenten Elin Thornblad tyckte det lät som en så bra idé att hon startade ett bolag på Chalmers Entreprenörsskola för att kommersialisera potatisplasten.
Plasten görs av rester från potatis men kan också tillverkas av andra stärkelserika grödor. Foto: Potato Plastic
– I dag i Sverige slängs potatis som vi kan tillvarata för att göra en 100 procent biobaserad, komposterbar och miljövänlig plast. Den bryts ner inom två månader ute i naturen istället för 450 år som det kan ta för traditionell plast, säger Elin.
Efter examen hade bolaget genererat så pass mycket kapital att Elin kunde jobba med det på heltid. I dag har Potato Plastic två anställda som driver verksamheten.
Miljö och människa
Företaget har en tydlig vision. De vill skapa värde för både miljö och människor. Och Elin märker att potatisplasten verkligen engagerar. Det var också en av orsakerna till att Potato Plastic vann pitchtävlingen på 2020 års upplaga av DI:s tävling Female Founders.
– Alla vill göra klimatsmarta bra val. Men för att det ska funka måste det finnas bra alternativ som gör det lätt att göra rätt i vardagen. Där kommer vår affärsidé in.
Hon ser stor potential i att använda potatisplast i förpackningar. Samtidigt tycker hon att plasten har fått ett oförtjänt dåligt rykte.
– När vi pratar om mat så är plastens främsta syfte att skydda maten och ge den så lång hållbarhet som möjligt. Det ger en otroligt stor miljövinst som vi inte får glömma.
Inget avfall
Elin ser den ökande medvetenheten som ett kvitto på att deras idé ligger rätt i tiden. Avfall börjar mer betraktas som resurser och fler väger in social hållbarhet i sitt utvecklingsarbete. Att exempelvis tillverka plast av det som kan vara mat för någon annan är inte rätt väg att gå. Men att skapa material från oanvända rester, som sedan används för att skydda livsmedel sluter kretsloppet.
I Sverige ligger potatis nära till hands, men idén är applicerbar runt om i världen. I andra länder kan det göras med rester från cassava eller någon annan stärkelserik källa.
Finns i affären om två år
I vilken typ av produkt som konsumenterna först kommer att hitta plasten återstår att se. Hittills används den för matavfallspåsar, men uppskalning pågår för att identifiera de bästa applikationerna och kunna påbörja massproduktion.
Elin räknar med att plasten kommer finnas i mataffären i någon form inom två år. Men hon ser inte att den bör ersätta andra material, utan att den är ett komplement.
– Det finns inget supermaterial som kommer att lösa alla problem, varken nu eller i framtiden. Det behövs en mix av olika material där alla används till det som de är bäst lämpade för.
