Överens om skogen som resurs?

Hur ska skogen räcka till både industri, klimatnytta och framtida generationers behov? Och hur blir vi verklighetsöverens? De frågorna stod i fokus när forskare, myndigheter, näringsliv, organisationer och unga samlades för seminariet ”I samma landskap – framtidens värmländska skogslandskap”.

Med omkring 80 procent av länets yta täckt av skog är Värmland ett av Sveriges mest skogsberoende län. Men skogen är långt mer än en råvarukälla, betonade landshövding Georg Andrén i sitt inledningsanförande.

– Vi lever med, i och av skogen. Den bär på en rad olika värden som inte behöver stå i motsats till varandra. De kan samexistera och stötta varandra, sa han.

Han lyfte fram skogens betydelse för sysselsättning, innovation och regional utveckling, samtidigt som klimatförändringar och den biologiska mångfaldskrisen ställer nya krav på hur skogen brukas.

Regeringen vill förenkla skogspolitiken

Landsbygdsminister Peter Kullgren presenterade regeringens skogsproposition, som syftar till att skapa ett mer långsiktigt och aktivt skogsbruk.

– Skogen och vi behöver klara flera saker samtidigt, sa han. Jobb, stor export, investeringar, framtidstro och planering över generationsgränser.

Enligt Kullgren ska regelverket bli mer begripligt och bättre anpassat till skogsbrukets förutsättningar. Han betonade också att skogens klimatnytta inte enbart handlar om dess roll som kolsänka, utan även om att trä och andra biobaserade produkter kan ersätta fossila material.

Samtidigt riktade han viss kritik mot EU:s skogspolitik, där fokus enligt honom alltför ofta ligger på kolinlagring istället för hela skogens klimatbidrag.

Forskare efterlyser helhetssyn

Flera forskare lyfte behovet av att se skogen ur ett bredare perspektiv. Per Angelstam från Högskolan i Innlandet menade att den skogsindustriella värdekedjan i Norden är både effektiv och innovativ, men att hållbarhetsfrågorna behöver få större utrymme.

– Pengar är inte allt. Vi behöver bli bättre på att mäta olika hållbarhetsaspekter, sa han.

Han efterlyste också mer tvärsektoriell samverkan för att hantera målkonflikterna mellan produktion, klimat och biologisk mångfald.

Marie Stenseke, professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet, betonade vikten av ett landskapsperspektiv där skogsbruk, jordbruk, energi, bostäder, rekreation och naturvård ses som delar av samma helhet. Den största risken är att vi inte lyckas koppla ihop alla dessa aspekter till en fungerande markanvändningspraktik, enligt henne.

Oenighet om skogens framtid

Under ett samlande panelsamtal blev de olika perspektiven på skogens framtid tydliga. Matilda Iverlund, vd Paper Province, tryckte på skogsindustrins starka position på världsmarknaden, som samtidigt påverkas av en tuff konjunktur, ökad global konkurrens och snårig lagstiftning. 

– Vi ska vara stolta över att vi är duktiga på att tillverka bulkprodukter. Men industrin behöver ha långsiktiga spelregler för att vi ska kunna fortsätta vara starka, menade hon.

Fredrik Reuter från Skogsforum menade att svensk skogsindustri i hög grad är beroende av stora volymer råvara till relativt låga värden, men borde sänka takten lite och istället få upp värdet på det skogen ger. 

– Vi borde sikta på att få mer högförädlade och långlivade produkter som kan skapa större värde, sa han.

Ann-Christin Karlsson från Naturskyddsföreningen Värmland uttryckte oro över avverkningstakten och dess konsekvenser för den biologiska mångfalden. Ekonomin är styrande, men naturen behöver också få ett värde. Vi måste tänka långsiktigt om vi ska kunna lämna över skogen till kommande generationer, enligt henne.

Trots olika ståndpunkter återkom flera deltagare till vikten av dialog. Att vi lyssnar på varandra för att förstå olika perspektiv. 

Innovationer ska skapa nya värden

En återkommande fråga under dagen var hur skogens råvara kan användas mer effektivt och skapa högre värden. Flera företag presenterade innovationer baserade på skogsråvara. Bland annat visades fiberbaserade armaturer, träbaserade byggsystem och formpressade fiberkorkar som kan ersätta plast.

Företagen beskrev dock liknande utmaningar: att få kunder att våga testa nya produkter och att skala upp produktionen.

– Vi har tagit fram en fiberbaserad armatur som kan återvinnas. Vi träffar många aktörer som säger att de vill ha vår lösning. Nu gäller det att hitta fler referensprojekt där vi får visa att det funkar. Vi behöver hitta champions, sa Jacqueline Hedin på Lumine North.

– Det är svårt att sätta en ny produkt på marknaden. Även om det är många fördelar med den. Det räcker inte att vara hållbar. Produkten måste också vara konkurrenskraftig ekonomiskt, menade Ulrika Evermark från Blue Ocean Closures.

Ungdomar vill se mer variation i skogen

Hur ser unga på skogen och skogsindustrin? Under seminariet fick vi också träffa några representanter för en generation som snart ska ut på arbetsmarknaden.  

Sipho Kumalo, Youth hub Värmland, tryckte på att det faktiskt händer väldigt mycket i skogsindustrin som är bra: 

– Jag blev chockad när jag förstod hur stor industrin är i Värmland. VI har så mycket produkter och utvecklar så mycket på hållbara sätt.

Joel Nyman, ung skogsägare och utbildad jägmästare, hoppas på mer varierade skogar i framtiden.

– Jag vill se mer blandskog och att skogsnäringen fortfarande är en livskraftig näring om 30–40 år, sa han.

Även Carl Andersson från Sveriges unga forskningslandslag och del av föreningen Unga forskare betonade vikten av att ta hand om naturen. Allt fler unga vill se ett hållbart skogsbruk där den biologiska mångfalden bevaras, enligt Carl Andersson.

Samtidigt lyfte flera deltagare vikten av att fler unga får möjlighet att komma ut i skogen och lära sig mer om både naturvärden och skogsnäringens betydelse.

Gemensamma lösningar efterlyses

Trots skilda uppfattningar om hur skogen ska brukas var en sak tydlig under seminariet: framtidens skogspolitik och utvecklingen av näringen kommer att kräva samarbete. Från myndigheter, forskning och näringsliv till miljörörelsen och unga generationer återkom budskapet att skogens många värden måste hanteras tillsammans.

– Framtidens skogspolitik kommer bara att fungera om vi lyckas hitta gemensamma lösningar, sa landsbygdsminister Peter Kullgren.