Ny färdplan för plasten

För att diskutera plastfrågan ägde den internationella konferensen ”STEPS Towards Sustainable Plastics” rum i Lund, Sverige, den 7–9 oktober. Paper Province var på plats inom ramen för projektet Plastix. Konferensen samlade industri, forskning och beslutsfattare och var avslutning på det åttaåriga STEPS-projektet – ett projekt baserat på nära samarbete mellan forskare och industriella partners (Lunds universitet, Köpenhamns universitet, RISE, IVL, 22 industriella partners och Region Skåne). Projektet har arbetat med plastutveckling så som biobaserade polymerer, med metoder för plaståtervinning och har föreslagit omställningsvägar mot ett hållbart plastsystem. 

Under det senaste decenniet har plastfrågan diskuterats allt mer. Ett viktigt steg mot ökad hållbarhet och cirkularitet för plast är att överväga och ompröva när och varför plast används. Det finns ett behov av att minska användningen av onödig plast, designa om plastinnehållande produkter och förlänga livslängden på plastprodukter som redan används. Men för det behövs tydligare riktlinjer.

Regleringar för hållbar och cirkulär plastanvändning
Det finns en del regleringar kring plasten på plats. EU har tagit viktiga steg närmare en mer cirkulär och motståndskraftig ekonomi, i The European Green Deal. Fokus där är på att skapa en mer hållbar och cirkulär produktion och att fasa ut fossila material – att använda det vi redan har och vid behov använda förnybara material. Många andra nationella och internationella aktörer, som Nordiska rådet och OECD, ger också rekommendationer och policyer kring plastfrågan. Sverige till exempel, beslutade om en ny handlingsplan för plast som en del av en hållbar och cirkulär ekonomi, 2022.

På global nivå förhandlar FN miljöförsamling om ett internationellt rättsligt bindande avtal om plast. Målen är att få ett slut på plastföroreningar, att minska plastproduktionen, förbättra plaståtervinningen och att skydda människors hälsa samt bevara biologisk mångfald och miljö genom att motverka att plasten kommer ut i naturen. Alla FNs medlemsstater är inbjudna till avtalsförhandlingarna kring avtalet, och målet är att arbetet ska vara i hamn i slutet av 2024.

Att få plastavtalet på plats snarast är nödvändigt. Men Rajni Hatti Kaul, vid Lunds universitet och en del av STEPS-projektet, menar att uppfyllandet av visionen om ett hållbart cirkulärt plastsystem kommer att ta tid. Mer forskning behövs, likaså nya sätt att producera, använda och återvinna plast.– Vi bör fokusera på plastproduktion och design. Vi måste minska plastproblemen och se till hela systemet. Lösningen ligger i ett systemperspektiv, säger Rajni Hatti Kaul.

Det finns ett ständigt behov av mer kunskap kring plastfrågan. Vi vet inte vad som händer med plastmaterialen och deras avfallsflöden. Idag används 16 000 kemiska ämnen i plast. Forskning har funnit att 5 000 av dessa är farliga, men 10 000 av ämnena saknar data. Det finns stora datagap när det gäller plastflöden inom EU och globalt, enligt European Environment Agency. Det behövs mer data och dataanalys, men även transparens och sammanhängande regleringar. Endast 1 % av dagens kemikalier är reglerade.

Policys är en viktig drivkraft för förändring i plastproduktionen och -hantering. I en panel med representanter från Naturvårdsverket, Miljöstyrelsen i Danmark och Miljödirektoratet i Norge diskuterades de nordiska ländernas roll i den europeiska och globala plastomställningen. Alla tre aktörer jobbar med kunskapsspridning om plast, att ge vägledning till sina respektive regeringar och med att driva förändring.

– Vi har utvecklat en färdplan för hur Sverige kan bli mer hållbart när det gäller plast, säger Åsa Stenmarck vid Naturvårdsverket. Sverige har en enorm förbränningsindustri. Mycket av plastavfallet bränns idag. Men nu är det äntligen möjligt att ändra detta. T ex har Svensk plaståtervinning öppnat Site Zero i Motala – världens största och mest effektiva sorteringsanläggning för plastförpackningar, vilket möjliggör högkvalitativ återvinning från svenska och finska hushåll. Det arbetas också allt mer mer plastfrågorna uppströms, det vill säga produktionen av plast. De svenska företagen vill vara pionjärer, och arbetar mycket med produkt- och materialutveckling, enligt Åsa Stenmarck. 

Silje Rem, från Miljödirektoratet i Norge, säger att vi nu är i ett skifte eftersom fokus ökar på arbeta mer uppströms med plast, att fokusera mer på produktionsfrågorna och att etablera nya värdekedjor.

Vi behöver bättre produktdesign och bättre material, med mindre kemikalisk komplexitet och med mer förnybar råvara. Och vi behöver mer cirkulariet. Det finns det stort konsensus kring. Men för att få till detta behövs nya regler och lagar, som faktiskt följs, säger Silje Rem.

Rasmus Eisted, från Miljöstyrelsen i Danmark, betonar att även om de driver på vissa beslut, hamnar det ofta i bakvattnet av ekonomiska intressen. Det behövs också fler och bättre kontrollsystemen runt produktion och hantering. Fler och fler lösningar dyker upp, till exempel återanvändbara förpackningar för take-away. Men mycket mer tester behövs, liksom ekonomiska incitament, förutom regleringar. Rasmus Eisted framhåller också att EU har en stor roll här i framtiden. Varje land kan inte bara oroa sig för sig självt:
– Det är viktigt att vi arbetar tillsammans. Vi har möten och samarbetar mellan de nordiska och europeiska länderna, vilket är jätteviktigt.

– Arbetet måste också vara forskningsbaserat. Mer vetenskapligt arbete behövs kring hur vi minskar komplexiteten, enligt Silje Rem.

Det är tydligt att plastfrågan är komplex och att det finns mycket att göra för att komma till bukt med problematiken. – De förändringar vi ser, beror på ny lagstiftning. säger Anette Munch-Elmér, från plastföretaget Polykemi. Hon menar att myndigheter måste fortsätta sätta ner foten, för att det ska hända mer. 

Lars Fogh Mortensen, från European Environment Agency, är inne på samma väg. Men menar också att det är en lång väg att gå: 
– Vi är i början och rör oss till och med i fel riktning. Att endast fokusera på återvinning kommer inte att räcka. FN-avtalet är avgörande. Men hur ambitiöst kommer det vara? Processen med FN-avtalet har skapat medvetenhet och fler forskare tittar på ohållbar plastanvändning. Plastfrågan hamnar allt högre på agendan och policyarbetet intensifieras. Men ändå verkar det som att beslutsfattarna fortsätter att lyssna på vad industrierna säger. Och stora industrier har en agenda: att producera mer. Samtidigt är både konsumenter och beslutsfattare oroade. Jag hoppas att EU tar ledningen. Avtalet är en startpunkt, men det kommer inte att lösa problemet. Men ju mer vi lär oss, desto starkare blir vår påverkan.

Läs mer om plast och regleringar:

European Environment Agency:
https://www.eea.europa.eu/en/circularity
https://www.eea.europa.eu/publications/pathways-towards-circular-plastics-in

Naturvårdsverkets färdplan för hållbar plastanvändning:
https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6900/naturvardsverkets-fardplan-for-hallbar-plastanvandning/

Policy scenario for eliminating plastics by 2024, OECD:
https://www.oecd.org/en/publications/policy-scenarios-for-eliminating-plastic-pollution-by-2040_76400890-en.html

Towards ending plastic pollution by 2024, Nordic council of ministers:
https://www.norden.org/en/publication/towards-ending-plastic-pollution