Mewab jobbar mitt i kretsloppet

Paper Province nya medlemsföretag Mewab AB är ett lysande exempel på vad cirkulär bioekonomi handlar om. De tar vara på restprodukter från industrin och återför dem till kretsloppet. – Vi har en planet och den ska vi vara rädda om, säger Per Ljungberg, affärsområdeschef på Mewab.Mewab startade sin verksamhet 1986 som en maskinstation och hjälpte lantbrukare i områdena runt Karlstad och Kristinehamn med allehanda sysslor. Idag har de kvar sina stövlar i den svenska myllan inom affärsområdena lantbruk, avsättning och deponi-konstruktion.Verksamheten sträcker sig över nästan hela landet. Huvudkontoret ligger i Karlstad och deras strängkomposteringsanläggning Sofiedal är en av Sveriges största och ligger någon mil nordväst om Karlstad. De har även lokalkontor i Linköping, Göteborg och Lund

Återför material in i kretsloppet

Avsättning handlar om att återföra material från de stora industrierna in i kretsloppet igen, material som annars hade gått till exempelvis deponi eller eldats upp. Företaget driver ett tiotal anläggningar i Sverige som enbart ägnar sig åt olika typer av behandling av restprodukter.Det är viktigt att ta tillvara på jordens resurser och se sidoströmmarna som en resurs och i förlängningen en produkt snarare än ett avfall. På så sätt minskas användandet av bruten kalk och konstgödsel som avger fosfor och kväve, utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar och mindre mängder restprodukter måste deponeras.– De sista fem-sex åren har det hänt oerhört mycket inom cirkulär ekonomi. Vi fungerar lite som en accelerator mot bruken och jobbar med alla som vill dra igång projekt och undersöka vad man kan göra med materialen för att återföra dem till kretsloppet, säger Per Ljungberg.

Mesakalk från pappersbruken

Ett material de hanterar i stor mängd är mesakalk. Det är en biprodukt från pappersframställning som har stora fördelar vid användning i jordbruket. Kalken skapar bättre förutsättningar för odling, ökar skörden samt förbättrar jordens kvalitet.Mewab är branschens största leverantör av mesakalk. Kalk som kommer från flera av de stora pappersbruken runt om i Sverige.–Totalt faller cirka 250 000 ton mesakalk ut från pappersbruken i Sverige årligen och vi tar hand om cirka 30 procent. I år har vi återfört och kvalitetssäkrat cirka 70 000 ton till kretsloppet. Kalk som hamnar på åkermarken och förbättrar PH-värdet.

Hela vägen från bruk till lantbruk

Med hjälp av återförsäljaren Svenska Lantmännen och duktiga logistikföretag sprids mesakalken på åkrar över hela landet. Mewab har även egna traktorer och spridare och sprider drygt halva volymen i egen regi.– Vi är unika i Sverige på det sättet att vi verkar hela vägen från bruk till lantbruk. Vi kvalitetssäkrar mesakalken från att den faller på bruket till att den hamnar i jorden.

Stor potential av biomassa

Tillsammans med massa- och pappersbruken tittar de även på andra sidoströmmar som är möjliga att återföra i kretsloppet, som exempelvis olika fiber och slamprodukter – biomassa som kan ses som en råvara för biokol-produktion.– Biokol är en fantastisk jordförbättrare som bland annat binder koldioxid. Den binder växtnäringen tillfälligt och agerar som en näringsreserv under en längre tid. Biokol kan också absorbera tungmetaller och på så sätt undviker man att de hamnar i grundvattnet i samband med vattnets infiltration. Det finns stor potential av biomassa i Värmland både från skogs- och pappersindustrin och vi har långtgående diskussioner med flera företag om det.

Sluttäcker deponier

Tyvärr kan inte allt förädlas som nya produkter och återföras i kretsloppet den vägen. Mewab kan då återanvända dessa materialströmmar inom sitt affärsområde deponikonstruktion. De tar ansvar för att sluttäcka deponier och hjälper kunderna, både privata och kommunala, med allt från projektering, drift och utförande.– Detta gör vi med högsta miljöprestanda och god ekonomi för bägge parter i fokus.

Medlemmar i Paper Province

Sedan i våras är Mewab nya medlemmar i Papper Province.– Vi har gått med i klustret för att vi vill nätverka, utbyta erfarenheter och identifiera material som industrin har problem med. Material som skulle kunna återföras i kretsloppet. Det finns många goda idéer att jobba vidare med, säger Per Ljungberg.