Lärorik och festlig Papermakers Night

Den 28 november samlades branschfolket på Stadshotellet i Karlstad för en lärorik och festlig kväll med mingel, god mat och föredrag. Det var dags för Papermakers Night. Viktiga frågor togs upp av föredragshållarna på scenen; som digitalisering, jämställdhet, hållbarhet och kompetensförsörjning.

Petri Luomala, som jobbar som processutvecklare på Moelven, gav en inblick i Moelvens digitaliseringsresa. Deras största sågverk, Valåsen i Karlskoga, har under två år genomfört pilotprojektet ”Det smarta digitala sågverket” tillsammans med bland andra RISE. Nu jobbar de vidare med digitaliseringen och kan titulera sig Sveriges smartaste sågverk. Det innovativa projektet har resulterat i två patentansökningar.

– Mig veterligen finns inget annat sågverk i världen som jobbar med digitaliseringen på samma sätt, säger Petri Luomala.

Den största förändringen är att man löst problemet med spårbarheten. Med hjälp av sensorer och kameror läser de av produktionsflödet och stocken kan följas hela vägen från timmersorteringen till justerverket. Alla mätvärden samlas ihop i en stor databas.

– Det är den stora utmaningen för sågverk. Har du ett mätvärde, men inte vet vilken stock det hör till är det svårt att dra slutsatser och göra förbättringar.

Det här är så pass stort att det kommer att kunna förändra en hel bransch.

Projektet ”Det smarta digitala sågverket” startade 2017 och digitala mätningar började göras 2018.

– Under 2019 har vi jobbat med att knyta ihop alla data. Vi har implementerat spårbarheten genom röntgenteknik och en ny teknik som vi patentsökt. Det här är något helt nytt och det har tagit ganska lång tid att få med alla på båten. Men vi har kommit igång och ett 60-tal personer inom Moelven har utbildats varav cirka tio från Valåsen.

Just nu jobbar de med en ny utmaning i digitaliseringsprocessen.

– Vi har problem med mätfel. Det kan vara felaktiga fuktkvotmätningar och klockor som visar fel. Det är ett stort dilemma. Vi samarbetar med RISE mätteknik och ska hitta lösningar med hjälp av AI.

Målet med Moelvens digitaliseringsresa är att sänka energiförbrukningen, höja tillgängligheten och få ut så mycket som möjligt av varje stock.

– Resultatet av allt arbete har resulterat i en ny metod som delvis bygger på patentansökan. Den kommer att presenteras på Trä & Teknik-mässan i Göteborg i september 2020. Det här är så pass stort att det kommer att kunna förändra en hel bransch, säger Petri Luomala.

Rottneros in i framtiden

Nästa talare på scenen var Lennart Eberleh, vd på Rottneros. Han berättade bland annat om förvärvet av Nykvist Skogs AB.

– Nykvist Skogs är en fantastisk verksamhet som funnits i över 40 år. De har ett helhetserbjudande för skogsägarna. De tar hand om privata skogsägares skog, förvaltar den som sin egen och gör alla de åtgärder som behöver göras. För oss ger det en bra position att stärka greppet om råvaran.

Lennart Eberleh pratade även om Rottneros syn på framtiden. En kommande trend handlar om textilmassa i klädbranschen.

– I ett globalt perspektiv är 60 procent av alla kläder gjorda av fossilbaserade material. Här finns en jättepotential att ersätta det med cellulosa.

Rottneros har gjort investeringar på närmare 900 miljoner de senaste åren, bland annat i en metangasbrännare för att nå målet om en fossilfri produktionsprocess. Nu ska företaget föras in i framtiden.

– En stor utmaning för att få det att fungera handlar om jämställdhet. Vi vill ha minst trettio procent kvinnliga anställda. Idag är vi 18 procent. Hur gör vi? Jo, dels vänder vi oss till kvinnor i rekryteringsprocessen och intervjuar alltid kvinnor när vi nyanställer. Vi har använt oss av speciella rekryteringsbyråer för att leta fram kvinnliga kandidater. Verksamheten har byggts upp av mig och mina manliga kollegor under hundra år. Det har skapat privilegier för oss. Vi måste se till att kvinnor känner sig välkomna och trygga.

Industriråd Värmland om bristen på kompetens

Nästa talare, Lennart Fernström från Industriråd Värmland, gav en bild av industrins stora utmaningar kopplat till kompetensförsörjning.

Med hjälp av siffror visade han hur allvarligt läget ser ut med pensionsavgångar, yrkeslärare med fel kompetens och en industri som skriker efter kompetens som inte finns att tillgå.

– Det blir sämre och sämre och svårare och svårare att få tag på arbetskraft och få ungdomar att intressera sig för utbildningarna. Senast i förrgår träffade jag två industrier som sagt nej till stora ganska stora ordrar på grund av läget.

Lösningen på problemet handlar om stärkta regionala samarbeten.

– Jobbar vi inte tillsammans, utbildningssamordnare och företag, så kommer Värmland att få jättestora problem framöver.

Just på grund av detta bildades Industriråd Värmland i januari i år. Rådet är en testbädd under det nationella industrirådet som finansieras av Tillväxtverket och drivs av Lennart Fernström och två kollegor tillsammans med arbetsförmedlingen och Region Värmland samt Paper Province, Compare och IUC/Stål&Verkstad, ett antal industriföretag och fackliga organisationer.

All industriell yrkesutbildning i Värmland samordnas av det nybildade rådet.

– Samtliga kommuner i Värmland har skrivit på ett avtal att det ska vara möjligt att söka fritt i Värmland när det gäller vuxenutbildningar i industrirelaterade utbildningar. Det handlar om industridrivna utbildningar, det är alltså industrin som bestämmer inriktningarna.

Ett engagerat och öppet samarbete mellan utbildningssamordnare och industriföretag inom regionen kommer att bli avgörande för framtiden, enligt Lennart Fernström.

– För att det ska lyckas är det viktigt att industrin är tydlig med vad det är som ska läras ut.

Organisatoriska mellanrum

Kvällens huvudtalare Mats Tyrstrup från Handelshögskolan i Stockholm pratade om organisatoriska mellanrum och behoven av ett nytt ledarskap. Läs separat artikel om hans föredrag här