Katalonien möter Värmlands skogsbaserade innovationer

Skogsbioekonomin i Värmland är omfattande och innefattar företag, forskningsinstitutioner och samarbetsplattformar. Den representeras av aktörer som klustret Paper Province, inkubatorn Sting Bioeconomy samt testbäddar som RISE LignoCity, UMV Coating, Brobygrafiska och Circlab. Även Karlstads universitet bidrar genom dedikerade forskargrupper inom biobaserade material och hållbarhet.

Innovationer som ersätter plast

Den första dagen startade på Karlstad Innovation Park, där deltagarna introducerades till Värmlands startupekosystem av Sting Bioeconomy, som visade hur nya lösningar inom biobaserade material och cirkulära processer växer fram i regionen. Blue Oceans Closures är först i världen med att tillverka fiberbaserade förslutningar i återvinningsbart papper. Deras produkter är utformade för att maximera plastreduktion och minimera koldioxidavtryck. Cellcomb presenterade sina innovationer inom food tech – till exempel livsmedelsbrickors absorbenter helt tillverkade i fibermaterial och återvinningsbara.

Anders Olsson, tidigare på Regional utveckling på Region Värmland, redogjorde för den regionala strategin för en skogsbaserad bioekonomi, med betoning på målet att maximera värdet från skogliga resurser genom produkter med högre förädlingsvärde och cirkulära värdekedjor. Maria Falkevik från Länsstyrelsen lyfte fram den regionala skogsstrategin, som syftar till att positionera regionen som en ledare inom cirkulär bioekonomi, samtidigt som attraktiva skogssamhällen utvecklas, kompetensen ökar och hållbar skogstillväxt främjas.

Eftermiddagen tillbringades på LignoCity, en testbädd för ligninbaserade innovationer, där deltagarna även fick höra om Lixeas arbete med att utveckla nya möjligheter från skogliga råvaror. Lignin är en skogsbaserad, förnybar råvara som kan användas för att skapa fossilfria produkter. Som den enda öppna test- och utvecklingsanläggningen i världen har LignoCity som mål att hjälpa andra att skapa applikationer och produkter med hjälp av lignin.

Nya material från restprodukter och 3D-printing

Den andra dagen startade med Henrik Svensson från Circlab som presenterade deras arbete med 3D-printing och användning av restmaterial. Circlab stöttar företag genom att utveckla prototyper, testa material och skapa cirkulära affärsmodeller. I det nya projektet Hexagon är målet att skapa ett antal nya material från produktionsavfall, till exempel trä, ostronskal, pulverlack, havsplast m.m. Målet är också att bygga ett öppet materialbibliotek och stötta små och medelstora företag i Sverige och Norge att utforska cirkulära möjligheter.

Deltagarna följde därefter med Mellanskog på ett fältbesök till en avverkningsplats, där de fick förstahandsinsikter i hållbart skogsbruk. Värmland är täckt till 75 % av skog och avverkar omkring 8 miljoner kubikmeter virke varje år. För varje träd som avverkas planteras två nya. Planeringen och avverkningen är starkt digitaliserad och automatiserad – och mycket fascinerande att se på plats.

Dagen avslutades med insikter från Maria Sandberg vid Karlstads universitet, som forskar om PHA – en biologiskt nedbrytbar bioplast som produceras av bakterier med restprodukter från pappersindustrin.Christophe Barbier, Senior Manager Research & Specialists på Billerud presenterade också Billeruds arbete med förnybara material, cirkulära produkter och fossilfri produktion. Som en av de globala ledarna inom papper och förpackningslösningar har Billerud en stor avdelning dedikerad till innovation, vilket ger företagen förutsättningar att fortsätta utveckla förnybara lösningar som kan återvinnas upp till 25 gånger, vilket hjälper kunder att minska sitt koldioxidavtryck och nå vetenskapsbaserade klimatmål.

Sammanfattningsvis visade Paper Province och våra samarbetspartners under besöket upp fiber som en nödvändig ersättning för plast, samt Värmlands roll som en ledande region inom skogsbaserad innovation och cirkulär ekonomi. Besöket var också ett sätt att bygga samarbeten inom Plastix-nätverket.
Ett stort tack till besökarna: Victor Falguera från BioHubCat, servicecenter för utveckling av Kataloniens bioekonomi, Jordi Tristany, chef för skogsindustrier och skoglig bioekonomi i Katalonien-regionen, Gerard Castaño och Sebastià Elias från ACCIÓ, den katalanska regeringens aktör för konkurrenskraft.