Inspirerande kväll när bioekonomi tog plats i Kristinehamn

Intressanta diskussioner, uppskattade föreläsare och härlig stämning – BioBäst i Kristinehamn både engagerade och berörde. Ett 60-tal deltagare fick nya kunskaper och kontakter när Näringslivssamverkan och Paper Province gjorde en gemensam satsning för bioekonomin.

Invånare, företagare, kommunala tjänstemän och politiker valde bort den varma vårkvällen till förmån för en eftermiddag i bioekonomins tecken. Kristinasalen på Stadshotellet i Kristinehamn fylldes av diskussionsvilliga deltagare som förutom lättare förtäring bjöds på hela fem föreläsningar.

– Vad vore livet utan bra förpackningar och bra mat, frågade sig en av de första inspiratörerna, Henrik Asp, marknad- och försäljningsdirektör på Nordic Paper.

– Vi är ganska övertygade om att vi behöver bra förpackningar och det är vi på Nordic Paper som står för tillverkningen av dem. I många fall är både förpackningen och innehållet i dem framställda här i Värmland, det är det som är poängen med en levande landsbygd, fortsatte han.

Glädjande med hållbart mode

Även Harald Cavalli-Björkman på re:newcell var noga med att framhålla landsbygdens värde:

– Här i Kristinehamn med omnejd har vi hittat exakt det vi behöver för att etablera vår verksamhet. Det finns transporter både sjö- och landvägen, det finns ett väl uppbyggt nätverk med Paper Province som drivkraft och det finns en stor kunskap om bioekonomi, sade han och fortsatte:

– Mindre än en procent av kläderna vi köper återvinns, och vårt företag är den pusselbit som tidigare saknats för att kunna återvinna textilier. Vi återvinner endast cellulosan i kläderna, det vill säga den rena bomullen, och det går åt mycket tid att rensa textilierna från exempelvis polyester. Därför är det glädjande att många nu fått upp ögonen för ett hållbart mode.

Mer plast än fisk i haven

Någon som tog upp riskerna med användning av plastprodukter var Dag Tryggö, affärsutvecklingschef på Kristinehamnsbaserade Seelution som tagit fram en fossilfri ytbehandling kallad Skalax.

– Fortsätter vi att släppa ut plast i haven som idag kommer det att finnas mer plast i haven än fisk under vår livstid. Men det händer mycket i såväl Sverige som EU och andra länder. I Indien till exempel har de bestämt att 2022 ska det inte finnas några engångsartiklar av plast, sade han.

Hans tips var att försöka hitta sin egen väg för att göra något åt plastanvändningen, både som konsument och producent.

– Vi kan undvika onödiga förpackningar och se till att de förpackningar vi köper återvinns. Sikta på att minska andelen plast och hitta förpackningar som inte är fossila.

Svenskarna världsbäst i oro

Hur ser då vi svenskar på vår roll i allt det här? En som vet är Marco Lucisano, divisionschef på RISE, Research Institute of Sweden.

– Vi kan kan konstatera att vi svenskar är världsbäst på att oroa oss, men sämre på att bry oss om miljöfrågor. Jag bor i Stockholm och ser aldrig problemen. Om man bor i en storstad i Brasilien eller Kina kan man inte öppna fönstret för att luften är bedrövlig. Därför är vi inte oroliga – för vi ser inte problemet, menade han.

Marco och hans forskarlag på RISE har nyligen frågat 500 konsumenter boende i storstäder i sju olika länder hur de ser på olika material: vilka material vi uppfattar som pålitliga och vilka som är exklusiva. Högt upp hamnade träbaserade material och längst ner plast.

– Det handlar väldigt mycket om kunskap och kommunikation. Om vi konsumenter inte förstår, så kommer vi inte agera rätt, avslutade han.

Henrik Asp, marknads- och försäljningsdirektör på Nordic Paper, talade om vikten av en levande landsbygd.

Marco Lucisano, divisionschef på RISE, utnämnde oss till världsbäst i att oroa oss för miljön samtidigt som vi inte ser problemen.

Harald Cavalli-Björkman, kommunikationschef på re:newcell, slog ett slag för hållbart mode vid Biobästkvällen i Kristinehamn.