Gränslösa nätverk för nya affärer och klimatsmart industri
I slutet av september fick en grupp från det värmländska näringslivet lära sig varför industrins aktörer måste samarbeta över gränserna. Dels för att utnyttja resurser bättre, dels för att skapa nya affärer.
Vid seminariet deltog ett 30-tal personer, som på ett eller annat sätt är intresserade av industriell symbios. Begreppet betyder att olika aktörer samverkar för att hitta nya användningsområden för restresurser. Paper Province, Econova, The Wood Region, Melker Kayak, samt Linköpings universitet bjöd deltagarna på kunskap, inspiration och bevis på att det finns skatter att hämta i industriernas rest- och sidoströmmar.
Utöver att deltagarna lärde sig mer mer om industriell symbios, fick de resonera kring hur konceptet kan tas till nästa nivå. Det gavs också chans att diskutera fram förslag på ett möjligt framtida nätverk. Karlstads kommun, Region Värmland, Länsstyrelsen, Karlstads universitet, ÅF, Stora Enso och BillerudKorsnäs var några av de som medverkade.
Bakgrunden till temadagen är ett projekt kring industriell symbios som Paper Province drog igång förra året. Projektet har drivits tillsammans med Linköpings universitet, RISE och tio andra regionala partners. Syftet var att utforska och kartlägga vilka restströmmar som finns i regionen. Restströmmar kan avse material och energi som blir över från exempelvis pappersbruk, men också tjänstebaserade områden såsom outnyttjade logistikflöden. Utöver själva kartläggningen har insatserna lett till att företag i regionen börjat diskutera hur deras biflöden kan användas bättre, över företagsgränserna.
Deltagare bollar idéer kring hur ett framtida nätverk inom industriell symbios skulle kunna se ut och drivas.
Kajak, möbel eller fiskfoder
– Industriell symbios är inget nytt. Det pågår redan en mängd aktiviteter inom området. Grundtanken är att ta till vara på alla biprodukter för att optimera resursutnyttjandet. Men också att hitta nya, hållbara affärsmöjligheter, konstaterar Magnus Persson på Paper Province.
För att lyckas med industriell symbios kan ny teknik eller tillämpningar behöva testas i mindre skala, för att ta reda på om restprodukten kan förädlas till en kommersiell produkt. Sådana pilottester kan exempelvis göras på någon av regionens testanläggningar. En sådan anläggning är Lignocity i Bäckhammar. Där kan innovatörer hitta sätt att förädla ligninet som finns i svartlut – en sidoström från pappersindustrin. Ligninet har visat sig vara en värdefull resurs som kan omvandlas till klimatsmarta bränslen, kemikalier och material.
– Dagens gästföreläsare har inspirerat oss med riktiga bevis på att industrins biströmmar kan förvandlas till bland annat jord, bioplast, byggmaterial, möbler, fiskfoder och till med och 3D-printade kajaker, säger Magnus.
Riva gränserna
Något som hindrar industriell symbios från att blomma ut på riktigt är att vi jobbar åtskilt i olika sektorer, menar Murat Mirata, lektor i miljöteknik på Linköpings universitet.
– För att lyfta från idé till handling behöver nyckelpersoner från olika branscher och bolag börja prata med varandra och samarbeta. Utan det enskilda engagemanget kommer inget att hända. Att skapa sådana samarbetsforum är en av de viktigaste uppgifterna för ett symbiosnätverk, säger Murat.
Nästa steg för projektgruppen blir att ta till vara på alla goda idéer som kom ur temadagen och börja lägga byggstenarna för ett symbiosnätverk i Värmland med omnejd.
5-6 december anordnas ett nytt stort event kring industriell symbios i Karlstad. Då samlas Sveriges experter på området och de regioner som aktivt arbetar med industriell symbios. Där kommer det senaste inom forskningen att presenteras och många goda exempel att visas upp. Läs mer och anmäl dig till eventet här: Sverige kraftsamlar för industriell symbios
