Forskningsteam testar nytt cirkulärt skogsgödsel i Värmland

Forskningen handlar om att testa en ny typ av skogsgödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk. Kretsloppet sluts därmed genom att man tar vara på restprodukter och återför näringsämnen till den växande skogen.

– I vår projektgrupp ingår flera företag, universitet och organisationer, säger Maria Sandberg, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Hon är också forskningsledare för det samverkansprojekt som ligger bakom utvecklingen av en ny typ av gödsel för växande skog, kallat berikat hydrokol.

Maria Sandberg, Karlstads universitet

– Alla visar stort engagemang, ställer upp och hjälper till och nu har vi tillsammans burit ut 1,3 ton material och spridit det för hand över våra provytor. Allt för att kunna utvärdera effekterna på ett vetenskapligt sätt. Vi fick en fin dag i skogen och vi hade roligt tillsammans trots mygg och tunga hinkar.

Samverkan för att minska påverkan på klimat och miljö

Karlstads universitet samarbetar i detta projekt med Paper Province och företag för att bättre tillvarata industriers sidoströmmar och skapa nya värden för både marknad och miljö. Samtidigt vill man utmana traditionella metoder för att kunna minska skogsbrukets påverkan på miljö och klimat.

– Det handlar om att minska användningen av fossila råvaror, få varje resurs att räcka längre och sluta kretsloppen.

Magnus Persson, Paper Province

Forskningsteamet har tidigare gjort småskaliga experiment och nu för första gången testar man att sprida hydrokolet i form av pellets på en lite större provyta skogsmark. Vid tidigare tester har man gödslat tall- och granplantor i krukor som planerats ut i värmländska skogar, med gott resultat.

– Det har varit en resa. Och det har varit jätteroligt att vara med på den här resan. Det är väldigt kul att kunna återföra våra restströmmar tillbaka till skogen, säger Anki Magnusson, miljöchef Stora Enso Skoghall, i en artikel i NWT.

Samverkansprojektet Skogliga resurser i cirkulära system möjliggörs med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas via det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Under ledning av Karlstads universitet sker utvecklingen i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Paper Province och Skogsstyrelsen samt företagen Stora Enso, C-Green, Econova och MEWAB.

Läs också: De förvandlar industrins rester till värdefullt gödsel för skogen >