
Bort med plast och in med skogsråvara på fotbollsplanen
Konstgräsplaner är stora miljöbovar. Enligt siffror från Naturvårdsverket släpper de ut runt 2 000 ton mikropartiklar årligen. En del av detta svinn sprids i miljön. I forskningsprojektet BioPitch, där bland andra Karlstads kommun deltar, tittar man på möjligheten att använda nedbrytbar skogsråvara istället.
Behovet av konstgräsplaner runtom i Sverige är stort. Störst är behovet i Stockholmsområdet där ett 50-tal planer behöver anläggas de kommande åren. Fler fotbollsplaner så att fler barn- och ungdomar kan spela fotboll är bra, dessvärre är dagens konstgräsplaner riktiga miljöbovar. För att få till den lite sugande och mjuka känslan som finns i en naturgräsplan fylls konstgräsplaner ut med olika typer av material. Ofta består utfyllnadsmaterialet av plastgranulat eller delar av bildäck.
I samband med regn och snösmältning spolas delar av fyllningen ut i dagvattensystemen och hamnar slutligen i sjöar och hav.
Konstgräsplaner – en av de största utsläppskällorna
Statliga Sveaskog undersöker nu möjligheten att utveckla granulat från lignin och biokomposit från grot som alternativ till miljöskadlig fyllning. Projektet kallas BioPitch, finansieringen kommer bland annat från BioInnovation och Naturvårdsverket.
Projektet är ett så kallat hypotesprövningsprojekt för att testa hypotesen, det vill säga visa att det kan gå att få fram ett material som fungerar.
Miljövänlig fyllning utvärderas
– Att ta fram en biokomposit är inte så svårt. Svårigheten ligger i att få de materialegenskaper man vill ha, ett hållbart och nedbrytningsbart material som bryts ner i lagom takt. Det ska hålla att spela fotboll på och uppfylla de krav som ställs från FIFA men även brytas ner då det hamnar utanför planen, säger Ann-Britt Edfast, chef för forskning och utveckling på Sveaskog, i ett pressmeddelande.
Förutom RISE, som koordinerar forskningen, backas projektet upp av Unisport (sitter på kunskap om marknad, produktion och testmetoder), Rencom (specialister på ligninbaserade material), Sveaskog (står för råvaran), Stockholm Stad och Karlstads kommun (som bidrar med kundperspektiv som anläggningsägare).