Almedalen: från samtal till handling i omställningen
Vi var på plats under årets Almedalsveckan för intensiva dagar och en massa möten och samtal. Förutom att arrangera ett panelsamtal om cirkulära förpackningskedjor, tog vi också del av diskussioner kring flera avgörande framtidsfrågor för svensk konkurrenskraft: cirkularitet och resurseffektivitet, kompetensförsörjning, AI och digitalisering, hållbarhetskommunikation, bioekonomi och industrins gröna omställning.
En sak blev tydlig under Almedalsveckan: tempot i omställningen måste öka. Årets Almedalsveckan präglades av ett tydligt skifte. Fokus låg inte längre främst på att diskutera nya tekniska lösningar, utan på hur redan existerande lösningar faktiskt kan implementeras, skalas upp och bli ekonomiskt hållbara. Budskapet från många av veckans seminarier och panelsamtal var tydligt: tekniken och innovationerna finns. Nu handlar det mycket om genomförande.
Biomassa blir allt mer strategisk
Den svenska bioekonomin stod högt på agendan. Sverige har en unik position med en växande skogsråvara och en stark skogsindustri som kan spela en avgörande roll i att minska fossilberoendet.
Men när allt fler sektorer konkurrerar om samma biomassa ökar behovet av tydliga prioriteringar kring hur resurser används där de skapar störst samhällsnytta. Diskussionerna fokuserade på hur styrmedel behöver balansera klimatnytta, biologisk mångfald och resurseffektivitet.
– Skogsindustrin är en viktig motor i Sverige. Skogen växer som aldrig förr och med skogen som resurs kan vi bryta fossilbeoendet. Viveka beckeman, Skogsindustrierna.
Aktörer som Moelven, Södra, Svenskt Trä, Träbyggnadskansliet, Sortera, Byggmaterialindustrierna och Återvinningsindustrierna visade att förutsättningarna finns.

600 miljarder kronor går förlorade varje år
Samtidigt var ett återkommande budskap under veckan den enorma potential som idag inte tas tillvara i Sveriges resursflöden. Värdet av det material och de produkter som inte cirkuleras i Sverige uppskattas till omkring 600 miljarder kronor årligen.
– Det behövs mer effektiv sortering av material för att optimera de cirkulära flödena, sa Viveka Beckeman på Skogsindustrierna.
I panelsamtal arrangerade av bland andra Ragn-Sells, RE, NCC, Impact Loop och Recoma betonades behovet av kommersiellt gångbara cirkulära lösningar, starkare leveranskedjor och en ökad efterfrågan på återvunna material, i en mängd branscher,.
– Cirkularitet är en enorm affärsmöjlighet! Vi tjänar pengar på produkter och material flera gånger om, sa Vanja Winblad från SKF Group.
Byggsektorn måste accelerera sitt återbruk
Byggindustrin står idag för ett betydande klimatavtryck i Sverige och genererar samtidigt stora mängder avfall. Uppskattningsvis skulle omkring 50 procent av det byggavfall som uppstår kunna återanvändas i nya byggprojekt, vilket visar på en stor outnyttjad potential. Ett ökat återbruk av byggmaterial kan därför spela en avgörande roll för att minska sektorns klimatpåverkan och använda våra resurser mer effektivt.
Samtidigt är det tydligt att takten i den cirkulära omställningen behöver öka. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet blir resurseffektivitet, minskat importberoende och mer resilienta värdekedjor allt viktigare faktorer för både näringsliv och samhälle.
– Nu är det färdigsnackat. Nu växlar vi upp, sa Mia Häggström på Fabege.
Det finns redan idag byggprojekt som visar att återbruk och cirkulära arbetssätt minskar byggandets klimatpåverkan. Lösningarna finns, men stannar ofta hos enstaka företag som går före, eller inom pilotprojekt. Under Almedalsveckan diskuterades praktiska lösningar och många aktörer – beställare, entreprenörer, offentliga aktörer och politiker – kom samman för att diskutera hur cirkulära arbetssätt och resurseffektiva lösningar ska få ett större genomslag i byggsektorn.
Trä som byggmaterial lyftes fram som en central del av lösningen, särskilt eftersom hela råvarukedjan finns etablerad i Sverige.Men det är viktigt med krav, lagstiftning och mer kunskap. Och ändrad kultur och normer som ibland hindrar beställare.
– Beställarnas medvetenhet och efterfrågan behöver öka, sa Skanskas Barbro Brattström Grujovic. Hon pekade också på behovet av att förändra synen på rivningsmaterial – från avfall till värdefull resurs – samtidigt som marknaden behöver kunna lita på att återbrukat material håller samma kvalitet och lönsamhet som nyproducerat.
Förpackningsindustrin står inför stora förändringar
Även inom förpackningsindustrin är omställningen högaktuell. Under vårt panelsamtal inom satsningen Cirkulära förpackningskedjor diskuterades hur företag tillsammans kan skapa mer resurseffektiva och cirkulära förpackningssystem, i praktiken.
Förpackningar är en självklar del av vardagen, men systemet bakom är komplext och uppdelat. Många företag har svårt att navigera nya regelverk och saknar resurser, testmiljöer och stöd för att ställa om till mer cirkulära lösningar.
En stor del av samtalet handlade om PPWR; förpackningsregleringar inom EU som börjar gälla 12 augusti i år och som innebär stora utmaningar för många producenter och varumärkesägare. Målet är: förpackningar som går att återvinna, mer återvunnet material i förpackningar, förpackningar som går att återvinna och fler biobaserade lösningar.
– Det är intensiva lagförändringar, som gäller alla förpackningar, oavsett material, sa Kai-Yee Thim på Skogsindustrierna. Och det krävs nya affärsmodeller, återvinningscentraler och producenter för återvunnet material för att möta kraven.
Även varumärkesägarnas ansvar lyftes fram.
– Vi jobbar extremt mycket med att förminska förpackningsmaterial, men också att påverka leverantörer för förändra förpackningar, Men det är på riktigt svårt. Och det är inte gratis, sa Magnus Wessén, ICA-handlarnas förbund.
Övriga deltagare i panelen var Caroline Kjerstadius på Kronans apotek, Magnus Wassén ICA-handlare och ledamot i ICA-handlarnas förbund, Elin Bergman Cribe och Sarah Nilsson, PostNord.
Panelsamtalet om cirkulära förpackningar var en del av satsningen Cirkulära förpackningskedjor som drivs av Paper Province tillsammans med Dalarna Science Park, Propell och NIFA – Nordic Innovation Food Arena. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Tillväxtverket, Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg.
AI-ledarskap för industrins nästa stora skifte
Digitalisering och AI var andra stora teman under veckan. I ett panelsamtal om AI-ledarskap arrangerat av Dagens Industri diskuterades hur artificiell intelligens förändrar organisationer i grunden.
– AI innebär en jätteomställning där ledarskapet och en tydlig riktning är helt centrala. Alla ska med, men vi har också AI-champions. Och vi vågar testa och faila. Vi lär oss på det, sa Eric Lundberg, vd ICA.
AI lyftes också fram som ett viktigt verktyg för effektivare transporter och logistik. Bland annat beskrevs LBC Frakts AI-verktyg som en verklig gamechanger för att optimera transportflöden och effektivisera resursanvändning.
Parallellt utvecklas elektrifiering, biodrivmedel och e-bränslen – men för att omställningen ska lyckas krävs även kraftigt utbyggd laddinfrastruktur, starkare elnät och långsiktiga politiska spelregler.
Från ord till handling
En tydlig slutsats från årets Almedalen var att omställningen inte längre bromsas av brist på innovation – utan av strukturerna runt omkring.
Samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och forskning lyftes gång på gång fram som helt avgörande för att få fungerande värdekedjor på plats. Samtidigt lyftes behovet av styrmedel och lagstiftning som möjliggör snarare än fördröjer utvecklingen.
Det kanske tydligaste budskapet från årets Almedalsvecka var att lösningarna redan finns. Nu handlar det mindre om att diskutera vad som behöver göras och mer om att faktiskt genomföra förändringen. Utmaningen nu ligger i att skapa fungerande marknader, rätt styrmedel, bättre samverkan och mod att skala upp det som redan fungerar.
Cirkulär omställning handlar inte längre bara om hållbarhet. Det handlar om konkurrenskraft, innovation, resiliens och Sveriges framtida position i den globala ekonomin. Nu är det dags att gå från pilotprojekt till verklig transformation.