18 år på Paper Province

Magnus Persson, har arbetat som projektledare på Paper Province i 18 år. Han har följt klustrets resa från en liten förening av pappers- och massabruk i Värmland till ett internationellt uppmärksammat nav för skogsindustrin. Men i början av året klev han ur sin roll som projektledare på Paper Province för att ta sig an nya utmaningar hos Region Värmland. Nu får vi ta del av hans bild av Paper Province utveckling.

18 år på Paper Province

Paper Province startade 1999 som en förening med endast sju företag bestående av värmländska papper- och massabruk. Men hur såg klustret ut när du började?

När jag började 2007 hade klustret en handfull anställda och ungefär femtio medlemsföretag. Stort fokus låg på kompetensutveckling och Paper Province drev ett eget kompetenscentrum.

När jag började var energipriserna väldigt höga så Paper Province hade bestämt sig att starta ett internationellt centrum för energieffektiviseringar. Centrumet fick namnet Energy Square. och koordinerade bl a ett Energinätverk för klustrets medlemmar. Man arrangerade också allt från innovationstävling till en årlig Miljö- och Energikonferens. Centret integrerades i Paper Province ordinarie verksamhet 2012.

Med åren växte Paper Province och har nu över 100 medlemmar. Hur minns du utvecklingen och vad har expansionen inneburit för klustret och regionen?

Fram till 2013 hade Paper Province endast medlemmar kopplade till massa- och pappersindustrin. Men då öppnade vi upp för medlemmar från hela den skogliga värdekedjan. Vi fick en bredd vi tidigare inte haft, både geografiskt och som samlande kompetensnod. Styrkan med att ha hela värdekedjan representerad är också viktig att nämna. När man jobbar med innovationer är det viktigt att se helheten och hur olika aktörer påverkas.

Ny finansiering skapade nya förutsättningar

2013 tog Paper Province ett stort kliv när vi blev Vinnväxt-vinnare. Genom Vinnova fick vi en tioårig finansiering på omkring 130 miljoner kronor. Men hur påverkade den långsiktiga satsningen arbetet och klustrets utveckling? Vilka nya möjligheter öppnades?

Innovationsarbetet fick en rejäl skjuts i och med att Paper Province blev utsett till Vinnväxt-vinnare. Klustret öppnades inte bara upp för fler medlemsföretag, vi fick också möjligheten att förmedla finansiering direkt till företag för att testa och utveckla nya idéer. Regionala testbäddar byggdes upp och en skoglig accelerator startades, Sting Bioeconomy. Under dessa år skapades en tydlig roll för Paper Province i det regionala innovationssystemet vilket också befästes i Värmlands regional smart specialiseringsstrategi (forskning och innovationsstrategi). Nästa steg blev att börja knyta samman det regionala innovationsekosystemet med andra internationella ekosystem. Arbetet gör att Paper Province idag har upparbetade kontakter med många bra parter. Att arbeta med klustrets internationella kontakter har också varit min senaste roll inom Paper Province, vilket varit mycket lärorikt.

Klustret som innovationsmiljö

Finns det något som du tycker tydligt visar nyttan med Paper Province?

Det finns många roliga exempel från åren som gått. Det första jag arbetade med när jag började på Paper Province var en patenterad idé från Valmet som vi, i en öppen innovationsprocess, vidareutvecklade till en färdig produkt. Det var en vattenturbin som många bruk har installerad i sina mjukpappersmaskiner för att återvinna energi ur spillvattnet. Framtagandet av vattenturbinen gjordes i nära samarbete med Wipab i Grums.

Ett annat exempel är när jag fick möjligheten att hjälpa Biosorbe, ett startup-bolag från KTH, att skala upp i Värmland. Från att i labbmiljö ha tillverkat sin produkt i gramskala, kunde de på ett halvår få fram sin produkt i kiloskala. Det gjordes bland annat tillsammans med massabruket Rottneros, WPC Teknik, Afry och Montagetjänst i Forshaga. För ett nystartat företag finns det ett stort värde i att skala upp tillsammans med ett bruk. Där finns hela infrastrukturen med råvara, energi och personal såsom godsmottagning, labb, elektriker, mekaniker, operatörer mfl. Det blir också ett positivt tillskott för bruket och dess personal som får in forskare och entreprenörer med nya spännande idéer. Arbetssättet att skala upp tillsammans med ett bruk kom att kallas ”Symbiotic Scaleup”.

Vår region har en mer än 150-årig tradition att tillverka utrustning till skogsindustrin. Det gör att det finns många konsultfirmor och verkstadsbolag som är experter på att bygga maskiner samt hitta begagnade maskiner att hyra eller köpa. Därför är det lätt att finna externa experter som kan hjälpa bolag som vill skala upp så man gör det billigt, enkelt och med reducerad risk.

Lärdomar och framtid

Vilka är lärdomarna du tar med dig?

Jag tar med mig att verklig utveckling sker när man bygger relationer över gränserna: mellan företag, forskare, branscher, kommuner, regioner och länder. Att bygga relationer tar också tid, uthållighet är viktigt. Innovation uppstår sällan i det förutsägbara, den kommer när olika kompetenser möts och skapar någonting nytt tillsammans. Man måste också vara modig och lita på processen även om man inte kan förutse vart man kommer hamna.

Vad skulle du vilja säga till potentiella nya medlemsföretag som är nyfikna på Paper Province? Varför ska de bli medlemmar?

Otaliga mätningar har gjorts under åren genom att jämföra företag som är med i klustret med företag som inte är med. Man har också jämfört med företag från andra regioner där man inte haft ett starkt kluster. Mätningarna visar att de som är med i klustret och engagerar sig är mer lönsamma, mer innovativa. Scaleups som är med snabbar på utvecklingsprocessen, minskar kostnaderna och risken och kommer snabbare ut på marknaden.

Avslutningsvis, vad blir din nya roll på Region Värmland?

På Region Värmland kommer jag att arbeta som utvecklingsstrateg, med fokus på att stärka näringslivets, forskningens och det regionala innovationssystemets konkurrenskraft. Rollen är en naturlig fortsättning på det jag gjort i många år, att skapa förutsättningar för samarbete och innovation.