Världsunik avvattningspress premiärvisades

Igår premiärvisades en ny världsunik avvattningspress på Eurosvets i Säffle. Pressen kan spara stora mängder energi på ett flertal industriella områden. Bara i den svenska sågverks- och bioenergiproduktionen kan den minska energiförbrukningen med motsvarande uppvärmningen av 25.000 villor och inom transportsektorn kan den minska behovet av biobränsletransporter med två tredjedelar. Den patenterade pressen har pilottestats i ett år och är nu redo för kommersialisering. 

Pressen är främst tänkt att användas för att avvattna fasta biomaterial som flis och spån från sågverk innan det används som biobränsle. Biomaterial innehåller upp till 50 % vatten som måste torkas bort före eldning eller pelletstillverkning för att öka materialets värmevärde. Konventionella torktekniker kräver stora mängder energi, men den nya pressen kan avlägsna nästan hälften av vattnet innan torkning. Det gör att ett sågverk med pelletsproduktion kan spara energi som motsvarar produktionen i sex större vindkraftverk, eller uppvärmningen av 3 500 villor (55 GWh/år).

POTENTIALEN TIOFALT HÖGRE

Pressen kan även användas för avvattning av flis, bark och grotför tillverkning av gasformiga och flytande biobränslen. Räknat på nuvarande potentialen i hela Sverige för enbart sågverksspån och pelletproduktion kan pressen spara 390 GWh/år, motsvarande uppvärmningen av 25 000 villor. Men om användandet av skogsråvara och restprodukter från jordbruket för produktion av olika biobränslen och biobaserade material ökar som beräknat är potentialen tiofalt högre. Fukthalten efter pressen kommer vara låg, och mycket jämn, vilket ger god styrbarhet av efterföljande processer. Dessutom separerar pressen bark ifrån trä vid avvattning av grot. Av trämaterialet kan högvärdiga pellets framställas.

”Den här tekniken möjliggör en väldigt energieffektiv metod att avvattna trä och impregnera in olika typer av vätskor i trät”

STORA TRANSPORTVINSTER

Andra tänkbara tillämpningar är vid virkesterminaler. Om biomaterialet avfuktas och kompakteras innan transport skulle det kunna ge betydande vinster genom ett högre värmevärde, 2-3 ggr, per transporterad volymenhet. En järnvägsvagn ersätter tre när den uppmjukade flisen balats. Ett stort intresse finns också för att avfukta grödor och restprodukter från jordbruket.

ENKEL IMPREGNERING

Det faktum att flisen uppmjukas vid pressning kan också vara en stor fördel vid vidareförädling av träråvaran. Pressen kan också impregnera flis genom att impregneringsvätska omger flisen när den expanderar efter komprimering. Impregneringen blir fullständig. Vid impregnering med het vätska, pyrolysolja, glycerol etc, torkar flisen på under 1 sekund till önskad torrhalt.


Samtidigt kollapsar flisen (lumen) till en starkt reducerad volym. Densitet på 1000 kg per kubikmeter kan nås. Stora transportbesparingar blir följden även utan balning.

”Vår ambition är att ha en fullskalig maskin installerad hos kund under nästa år”

KOMMERSIALISERING NÄSTA

Bakom pressen står entreprenören och innovatören Stefan Sobota som också bekostat anläggningen. Konstruktion och projektledning har skötts av Etteplan i Karlstad och CS-Produktion i Säffle har tillverkat pressen. I pilotanläggningen har spån och flis från olika träslag testas och verifierats av forskare vid Karlstads universitet, med goda resultat.
Projektet går nu in i en kommersialiseringsfas med medverkan av Paper Province. Nästa steg är att bygga en fullskalig maskin för drift i ett sågverk.
– Vi ser stor potential inom sågverkssidan, kopplat till pelletstillverkning, förgasning och pyrolys. Vår ambition är att ha en fullskalig maskin installerad hos kund under nästa år, säger Anders Wikberg, senior lead engineer på Etteplan.
– Den här tekniken verkar möjliggöra en väldigt energieffektiv metod att avvattna trä och impregnera in olika typer av vätskor i trät, men jag tror att den på sikt även kan användas på olika vis inom massatillverkning och tillverkning av nya typer av material, sade Gunnar Henriksson, professor i massateknik på Karlstads universitet och professor i träkemi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, efter pilotkörningen.