Smartare förpackningar ska minska matsvinn

Mellan 30-50 procent av den framtagna maten äts aldrig upp av oss människor. Detta trots en ökande population och svält. Matsvinnet bidrar till en negativ miljöpåverkan. Genom att utveckla nya förpackningslösningar som hjälper konsumenterna att inte slänga mat hoppas forskare vid Karlstads universitet kunna bidra till en del av lösningen.  – I den forskning som jag och mina kollegor bedriver har vi tagit utgångspunkt i en av världens stora utmaningar med ambitionen att lösningarna ska bidra till en hållbar utveckling, säger Helen Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet. För att se möjligheterna och bli riktigt innovativa så tror vi att vi behöver prata mer om förpackningens tjänster, det vill säga vad den gör för olika användare och inte bara prata om material och återvinning. Ur det större perspektivet och när man räknar på det miljömässigt kan förpackningen bli en miljöhjälte istället för en miljöbov.

STOR MILJÖPÅVERKAN

Livsmedelskonsumtionen står för nästan en tredjedel av hushållens miljöpåverkan där odling av mat står för den största delen även om förädling, transporter och förpackningar också har betydelse. Någonstans mellan 30-50 procent av den framtagna maten äts aldrig upp av oss människor. Världen behöver förändras, utvecklas och det nästan lika mycket i de rika delarna som i de fattigaste.
– Redan om 15 år då vi kommer att vara cirka 8,3 miljarder människor måste vi ha ändrat både inställning och beteenden för att vara på rätt väg mot en värld där vi tar bättre hand om jordklotet och om varandra.

”GÖRA HJÄLTE AV EN BOV”

Både för miljön och för framtida generationers skull behöver vi bättre förpackningar som bidrar till att mer mat äts upp. För ingen vill slänga mat, varken 2015 eller 2030. Med förpackningar som bidrar till bättre skydd, är lättare att öppna och tömma, och finns i den storlek som efterfrågas så är det möjligt att öka miljöpåverkan hos själva förpackningen till förmån för att lösa det större problemet. Om vi tar ost som exempel och om vi verkligen slösar med förpackning så att en ny lösning får fördubblad klimatpåverkan mot dagens lösning, så skulle det motsvara ett minskat svinn av ost med 0,4 procent och det är inte mycket, bara 2,5 g om vi utgår från en ostbit på 600 g. Därför kan färdigskivad ost vara motiverad klimatmässigt, förutsatt att den minskar mängden ost som slängs.
– Att göra en hjälte av en bov sker inte av sig självt, möjligheterna är stora, hindren många, man om man förstår den stora problembilden och verkligen vill utveckla de funktioner som bidrar till ökade värden hos användare så kanske framtidens kartonger precis som sagans hjältar kan göra världen lite bättre.
Forskaren Helen Williams medverkar vid den pågående Skogsnäringsveckan, där temat är bioekonomi som är en viktig fråga både regionalt och nationellt.