IN ENGLISH
IN SWEDISH
top-image
Läs mer och
BLI MEDLEM!
search
SÖK
Dölj
back
Tillbaka till Nyheter
9 October 2017

Forskare och bruk samarbetar i unikt projekt

Gänget på bilden befinner sig på Stora Enso Skoghalls bruk för att undersöka avloppsströmmar. De har nämligen kommit fram till att slam och avloppsvatten kan förädlas till betydligt värdefullare bioprodukter – som vätgas och bioplast (PHA). ”Om vår idé blir verklighet kan det bidra med ett litet steg mot en mer hållbar bioekonomi”, säger Maria Sandberg, projektledare och forskare på Karlstads universitet.

En stor samlad kompetens från både forskning, företag och bruken själva möts i ett forskningsprojekt med syfte att ta tillvara brukens restprodukter i mikrobiologiska processer och förädla resterna till värdefulla bioprodukter. De vill ta reda på hur mycket vätgas, ättiksyra och PHA de kan producera ur skogsindustriella restströmmar samt vilka effekterna blir när de kopplar flera processer i kaskad.

– Det är väldigt roligt att arbeta i den här gruppen där vi alla har så olika bakgrund och kompetens. Det är möjligheten att jobba över gränserna som skapar nya banbrytande idéer. Med det här projektet kan vi göra en första utvärdering av våra idéer, säger Maria Sandberg.

Anki Magnusson som är personalledare för lut/energi/miljö på Stora Enso Skoghalls bruk ser också idel fördelar.

– Det är jättespännande att man kan ta tillvara på restströmmar och göra något värdefullt av det som vi själva inte gör kartong av. Det är en stor vinst både energi- och miljömässigt.

VINSTGIVANDE FÖR BRUKEN

Kort sagt handlar projektet om att producera tre olika bioprodukter av brukens rester. Produkter som skulle kunna bli vinstgivande för bruken.

1. Med hjälp av en bakterie kan man bryta ner hemicellulosa som finns i vissa av brukens restströmmar och förädla den till biovätgas.

2. Brukens processvattenrening kan styras så att PHA, en viktig råvara för framställning av bioplast, kan utvinnas

3. För att underlätta PHA-produktion behövs en lättnedbrytbar kolkälla, nämligen ättiksyra som bildas i vätgasprocessen.

SAMARBETAR ÖVER GRÄNSERNA

Förutom Stora Enso Skoghalls bruk deltar Billerud Korsnäs Gruvöns bruk, Nordic Paper Bäckhammars bruk samt Rottneros bruk tillsammans med Karlstads universitet, forskningsinstitutet RISE, Pöyry, Paper Province och Promiko. Genom att samarbeta över gränserna har nya möjligheter öppnat sig.

– Forskning och produktion måste sammanfogas. Det är tack vare forskningen vi är där vi är idag – från att tidigare ha haft stora utsläpp i vatten och luft. Och resan är inte slut än. Det finns alltid någonting man kan förbättra och den resan vill vi vara med på, säger Anki Magnusson.

Det unika med det här projektet är att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad.

– Bara processen att göra biovätgas är unik. Jag tror att vi hade fått finansiering om vi bara hade haft ett av spåren, men nu har vi flera bra grejer, säger Magnus Persson, innovationsrådgivare på Paper Province.

Processgruppen har redan provat och utvärderat varje metod var för sig, bland annat i ett tidigare projekt som beviljades medel från Energimyndigheten.

– Förra gången handlade det om att vi hade en idé. Vi ville veta om den var vettig. Efter att ha gjort stickprov och testat i laboratorier vet vi att det funkar, säger Magnus Persson.

FINANSIERAS AV RE:SOURCE

De tre processerna sätts nu samman i den här förstudien som fått finansiering på 370 000 kronor från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

– I det här stadiet pratar vi med bruken, ställer frågor och ser vilka strömmar de har, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Vi vill beräkna hur mycket av bioprodukterna som skulle kunna produceras, säger Magnus Persson.

BESTRYKNING OCH INTERNA TRANSPORTER

Genom att undersöka restströmmarna vill man skapa förutsättningar som kan leda fram till ett möjligt koncept och en plan framåt. Nästa steg handlar om ett större innovationsprojekt och en ansökan till Vinnova på flera miljoner kronor ligger redan inne.

– Det är då det verkligen gäller. Målsättningen är att vi ska ha en jättebra källa. Det är först när vi har hittat den som vi kan vi göra beräkningsmodeller för produktion i större skala, säger Magnus Persson.

Vad leder det till om projektet blir lyckat?
– I slutändan kan man nyttja restresurserna på ett bättre sätt. Det handlar om att vi ska gå mot hållbarhet och cirkulär bioekonomi. Kan man göra bioplast eller biovätgas som har ett högre värde är det gynnsamt för bruken, säger Magnus Persson.

Vad kan produkterna användas till?
– Bioplasten kanske skulle kunna användas till bestrykning. Det som också är bra med den är att den inte bara är biobaserad, utan även bionedbrytbar. Biovätgasen skulle kunna användas till interna transporter exempelvis säger Magnus Persson.

 

Fler Nyheter

flik
20
October
Nyheter
Av: m-wangestam

Nationell kraftsamling kring industriell symbios

Paper Province deltog nyligen på en kraftsamling för industriell symbios. Företag, akademi och offentlig sektor från stora delar av landet samlades på Sotenäs Symbioscentrum i Kungshamn för att diskutera hur industriell symbios kan fortsätta utvecklas på både lokal och nationell nivå.

Läs mer
flik
18
October
Nyheter
Av: m-wangestam

Ecostrate gör guld av avfallet

Nej, det är inte en drink Marina Kristiansson har i glaset. Det är kattströ och en gnutta guld. En kombination som visar vad hennes företag Ecostrate sysslar med – att få andra att inse vilka miljömässiga och ekonomiska vinster de kan göra av sitt avfall. ”Om du kör avfallet till en tipp kostar det dig pengar. Men om du tittar…

Läs mer
flik
11
October
Nyheter
Av: robert-rundberget

Klänning av papper från Nordic Paper

Smart Textiles vid Högskolan i Borås har tillverkat en klänning av kraftpapper från Nordic Paper.

Läs mer
flik
11
October
Nyheter
Av: robert-rundberget

Energimyndigheten satsar på vindkraftstorn av trä

Energimyndigheten och ledande industriföretag investerar 4,6 miljoner kronor i företaget Modvions utveckling av 150 meter höga vindkraftstorn i trä, samt byggnationen av en 30 meter hög prototyp.

Läs mer